Dåligt kom ihåg....

Idag kom jag på, att ett av mina blogginlägg slutade med att jag funderade över varför det finns så mycket hat i världen? Minns också att jag lovade återkomma i detta ämne. Lite fel att starta kl 22.36 en torsdagskväll när jag vet att imorgon ska jag stiga  upp kl 05.00, men i alla fall .......

Läser en bok av Astrid Lindgren och  Sara  Scharwts. Boken är en autentisk historia  om brevväxlingen mellan Astrid och en tonårig flicka. I ett av brev skriver Astrid att  hon tror, att det finns djävulskap likaväl som kärlek i alla människor. Fan vet om hon inte har rätt. Om hennes antagande är rätt blir jag lite orolig för vad jag själv skulle kunna hitta på för djävulskap och elakheter mot andra människor? 

Vi kan ju ta det hat som finns lite överallt runt omkring oss i världen,mot invandrare, mot judar, mot muslimer, mot romer, mot homosexuella och mycket mycket mer. Varför?
När det är krig i ett land är det kanske lite lättare att förstå varför människor flyr bort från eländet men det är ju inte annorlunda än att fly från fattigdom eller annan förföljelse? Det är egentligen maken som fått mig att tänka efter, han sa vid ett tillfälle att ;  Är det värre att romer från Rumänien åker till Sverige för att försöka hitta ett bättre liv för sig och sin familj än att syrier flyr undan krig och förstörelse? På denna fråga kunde jag bara säga; Nej det är lika förfärligt men graden av förfärlighet är kanske värre, för den som utsätts för krigshandlingar. Att se sina nära och kära misshandlas, våldtas eller torteras är nog bland det värsta en människa kan uppleva.
 Det är inte värdigt att människor ska behöva tigga för att få mat för dagen och inte ha ett eget lite rum med en dörr att låsa om sig  på kvällen. För den rika världens människor är det inte heller värdigt att låta  människor hamna  på gatan som  tiggare eller uteliggare. Hur ska vi då göra för att alla människor ska ha ett bra liv? Jag vet inte och våra politiker verkar inte heller veta . OM vi nu ska vara ett enat Europa, så kanske vi ska ha samma regler och lagar för alla Europas medborgare. Men ska de rika länderna bli lite mindre rika på bekostnad av att de fattiga länderna blir lite mindre fattiga? Vill den rika världen detta ? Ska alla fattiga, utsatta människor kunna åka fritt runt i Europa och tigga sig fram, sova på gatan eller i skogen? Eller - borde EU ställa krav på att alla medlemsländer ska ta väl hand om sina egna medborgare? 

Jag vet inte jag vet bara att jag har aldrig behövt gå och lägga mig hungrig. Jag har alltid haft en egen säng att sova i  och aldrig behövt vara rädd för att bli våldtagen, torterad och kanske avrättad, så vem är jag att döma en fattig rom som sitter och tigger, eller en flykting som rest  på farliga vägar under lång tid för att hitta ett bättre liv? 

Hela världens härskare borde få var sitt par Jesusglasögon för att se att alla människor är lika mycket värda. Fattig som rik, jude som grek. Just nu önskar jag mig fred  på jorden och att alla människor ska få leva sina liv som dom vill. Och genast slår mig tanken, vill jag verkligen det? Att alla människor ska få leva sina liv precis som dom vill? Inte ska notoriska våldtäktsmän få fortsätta våldta? Eller mordbrännare fortsätta bränna ner vartenda hus dom ser? Nej, jag önskar mig en fredlig värld, en värld där död och förstörelse inte finns. Hur får vi en sån  värld? Det  behövs bra ledare med goda tankar och god vilja och var finns dom? Så länge pengarna får styra och människor tror att pengar ger lycka kommer världen att vara ett litet helvete att bo  på. Nu måste jag sluta får klockan är snart 23.30 och jag kommer att vara trött som en ros i Sahara!

Jag var trött som en ros i Sahara dagen efter, och nu när jag redigerar, flera dagar senare,  känner jag att jag måste ha ett tillägg. . Inte bara världens stora ledare behöver Jesus glasögon, det finns många i vår värld som behöver Jesus glasögon bland oss som inte är några stora ledare, men  stora i orden fast små på jorden!!

God morgon god morgon ---- sjöng Sigge Furst i Frukostklubben på 50-talet.

Att vakna utvilad varje morgon är en nåd att stilla bedja om. Om det dessutom är sommarblå himmel och vindstilla utanför sovrumsfönstret  redan kl. 07.00 blir jag glad,gladare,gladast i världen. Nybryggt kaffe och makens hembakade grovbröd med solmogna tomater, kan det bli bättre?

Morgonpromenad längs Södersjön som ligger blank och sammetsvart,tillsammans med Lady Di och maken,i rask promenadtakt. En liten sjöbris svalkar våra svettiga kroppar, även Lady Di är varm,

tungan hänger en bit utanför munnen. Hon kommer att precis som vi dricka mycket när vi kommer hem.

Cykeltur till sjön för ett morgondopp. Bara jag och måsarna. Blankt stilla sammetssvart vatten som håller ca 25 grader, det ger ingen svalka men är ändå så skönt. Sitter en stund på bryggan insvept i handduken innan jag kläderna åker på och jag trampar hemåt, nöjd och belåten med livet.

Vid lunchen kommer Tvåan i barnbarnsgruppen för att äta med oss gamlingar. Det serveras bacon, stekt potatis, stekt ägg, sallad och stekt falukorv. Vi äter under lite småprat om ditten och datten och sen skjutsar farfar honom till affären för lite inköp innan han åker hem för att sova ytterligare några timmar. Storebror som är nr Ett i barnbarnskaran jobbar den här dagen så han blir utan det goda baconet. När disken är avklarad och maken kommit tillbaka svidar vi om och kör till Lönsboda för att gå  på Loppis. Vårt nya gemensamma intresse; Att bära hem fler saker till ett hem som redan har alldeles för många saker. Det händer att vi bär ut saker också men det är mera sällan. Nu måste vi snart bli färdiga med skåpet som står i garaget, så att vi har någonstans att sätta alla saker som vi bär hem. Men - innan skåpet kan komma in måste ett annat skåp ut och det är inte enkelt när vi inte orkar bära själva utan måste ha hjälp av barn och barnbarn!  Dylika händelser måste planeras och det är inte helt lätt att få logistiken att gå ihop.

Efter Lönsbodabesöket hamnade vi i Vilshult och DÄR har det startat en glassfabrik!!  Inte vilken jäkla glassfabrik som helst utan en som tillverkar Italiensk glass i källaren i den gamla banklokalen!!

Jag har ju jobbat i många år i Kyrkhults Sparbank, den finns inte längre, men då vikarierade jag ofta i Vilshult när ordinarie kassören hade t.ex semester. Det var med blandade känslor som jag klev in i den gamla banklokalen, likadant men ändå inte. En glassdisk med fantastiska glasslådor, citronglass, hallon o jordgubbsglass, chokladglass, glass med smak av äppelkaka och vaniljglass. Snyggt upplagda i glass burkar- smaken var bara så helt fantastisk och betjäningen jättetrevlig. Tänk er att sitta en solig sommardag i lilla Vilshult och äta Italiensk glass utomhus!!  Vem behöver åka söderöver? 30 grader varmt, blå himmel, utemöbler och parasoll och GLASS!! Det måste vi göra om.

Hemma igen blev det solstolen i skuggan och en bok. Dina brev lägger jag under madrassen av Astrid Lindgren och Sara Schwardt, lånad på det fantastiska biblioteket i vår fina kyrka i Kyrkhult. Bad en gång till idag i Södersjön och sen kvällsmat på altanen.

Att säga Ja till kärleken och hålla ut.....

Idag är det 49 år sedan jag och min älskade make sa Ja till varandra i Kyrkhults kyrka.
Som vanligt hade jag bestämt ,  JAG ska ha en lång slöja och en lång klänning,  hur modernt det än var med kort klänning och kort slöja. Mamma ville inte sy min brudklänning , hon som annars sydde allt jag bad henne om. Istället blev det en sömmerska i Olofström som sydde upp den, i vit brokad. Modell "prinsess" med smal midja och en lång böljande kjol. Ärmarna var långa och slutade med en liten spets som gick ner  på handen, ringningen var mycket liten och rund. Slöjan var lång och i tyll med blomsterbroderier längst ner. Prinsessan Margareta hade gift sig några år innan och hon hade vita spetshandskar och det skulle jag bara ha, mina konfirmationshandskar fick duga, dom var inköpta på NK i Stockholm på en skolresa i sjätte klass. Jag hade Kyrkhults kyrka prinsesskrona på huvudet och har aldrig någonsin vare sig före eller efter bröllopet känt mig så fin. Maken och marskalkarna  hade frack och tärnorna långa klänningar. Jag var så nöjd med mitt bröllop och än idag minns jag det med glädje. Brudbuketten hade fina Edit Svensson, fru till Ove i  Oves Blomsterhandel gjort och det var röda rosor och prästkragar med hängande framsida. Så snyggt!! Bröllopsmiddag i Vilshults Medborgarhus och bröllopsresa till Gotland.
Så var det då och idag 49 år senare;
Efter frukost, motionsrunda för maken med Lady Di,  dammsugning av altanen och lite vatten till alla mina blommor, var det dags att snygga till gamlingarna. När detta var överstökat tog vi bilen och gav oss iväg. Norröver blev det idag. Första stoppet blev i Ryd för att hämta lite pengar i uttagsautomaten. Färden gick nu mot Urshult, där vi hade en plan att ta oss till Sirkön. Men allt som är bestämt går att ändra och i Urshult fick vi syn på en Loppis skylt, raskt vek maken av till vänster och vi körde och körde, ganska långt kanske en kilometer. I ett rött hus med två små flickor som lekte i ett miserabelt växthus fanns loppisen!  Där hittade jag tre små blå äggkoppar från Japan och maken hittade en mängd glas som han ville ha. Han prutade och betalade och jag packade in i bilen. Nu var det till att vända och nu gick bilen ända till "Ladan", en restaurang inrymd i en gammal lada. God mat och trevlig miljö men lilla servitrisen hade nog vaknat på fel sida, hon var sur så in i!! Vi åt sallad helt underbar, bakad potatis med räkröra mycket god och till detta drack vi lingonvatten. När tallrikarna var helt renskrapade begav vi oss mot Sirkön. En  härligt slingrande lagom smal väg, med lagom mycket mötande trafik. Röda stugor, bokskogar, äppelträd, gröna ängar och stor gammal granskog for vi igenom och se där en ny skylt om Loppis. Vi körde ungefär nio kilometer längs med Åsnen och kom fram till en liten gård. Loppis och Porslinsmuseum. Loppisen var si så där, väldigt mycket saker, och ganska smutsigt, inte alls intressant. På väg till museet fick vi bevittna ett rått överfall!! En liten unge föll ur svalornas bo, och från ingenstans kom en stor lurvig katt och vips var fågelungen död och nästan uppäten!! Katten var för övrigt riktigt mysig och kelen när han/hon eller kanske hen? inte jagade fåglar.
Museet ville ha trettio kronor för att vi skulle få se samlingen och då blev jag lite snål eller kanske rejält snål egentligen, och sa : Vi sk-er i detta!!  Vägen till Sirkön var lika snirklig hela tiden, gårdar och kom och gårdar försvann, vi körde långa sträckor utan att se ett enda hus och så helt plötsligt dök den ena tjusiga villan efter den andra upp. Vet ni vad ? Amy´s café kom också som en liten överraskning en riktigt trevlig sådan. Gott kaffe och massor av hembakade kakor. Det blev ju en och annan kaka för mycket ,dröm var ju tvunget och chokladbröd och sirapsbröd likaså, för att inte tala om toscakaka och drömtårta! Ja ja jag vet det lägger sig runt midjan som fanns en gång för 49 år sen. Åtgärdat när vi kom hem. Tog "bingorundan" i rask takt tillsammans med maken och sen simmade jag säkert minst 25 meter fram och tillbaka i Södersjön ett antal gånger!!
Nu är även kvällsmaten avklarad, nyplockade kantareller( fått av storbror igår kväll) smörstekta med lite grädde och lök på danskt rågbröd. Vilken härlig dag vi haft maken och jag. Imorgon börjar allvaret igen, med tvätt, städ, handla och sätta nya blommor på våra gravar!!

Lördag.......

Vaknar utan att vara genomblöt av svett!  Balkongdörren och alla fönster har varit öppna hela natten ,hela huset känns fräscht av nattsvalkan. Inga myggor och inga flugor, man kan inte tro att vi bor på landet men så är det. Efter frukost åker vi till Björkebråten en liten by som en gång om året har loppis i den gamla skolan. Vid den gamla skolan är det massor av folk och det finns så mycket saker som någon inte vill ha längre men som redan hittat nya ägare. Gamla som unga, stora som små alla kollar och vänder och vrider på sakerna. Jag stannar framför ett bord fyllt med kaffekoppar i alla olika färger och storlekar. Ögat faller på en vit liten kopp! Det är Arabia, samma som jag har hemma ! Kan det vara sant, jag vänder och jaaaae det är Arabia!! Fem stycken tefat och nio koppar och en liten gräddkanna, jag vill ha dem och medan jag tänker har maken kommit fram och nu blir det affär av. Han gör upp om priset och får med fyra äggkoppar, visserligen vita men inte Arabia. Priset??  Helt otroligt tjugofem kronor för alltsammans. Stor lycka, vi packar in och stoppar i ryggsäcken och betalar och går vidare och då ser jag lillebror som också är storebror som står o kollar i skivhögen, lite osäker om det verkligen  är  lillebror? Oj jag hade visst solglasögonen på. Tar av och visst är det lillebror, en snabb kram och sen försvinner han in i bokrummet. Jag traskar vidare och får syn på en trasmatta. Det är inte vilken trasmatta som helst, den är grön!!  Dubbelvävd! Med olika mönster på sidorna Färgerna är orange och grön. Jag måste ha den, den skulle vara perfekt, känner jag till mitt gröna gästrum, letar och  hittar en söt liten tant som säger;  Den  kostar 125 kr och den är helt ny! Bestämmer mig för att köpa denna helt underbara, välgjorda matta. När jag säger  till den lilla söta tanten att mattan är så vacker och välgjord,  säger hon; Jag vet, det är jag som vävt den!!  Nu ligger den på golvet i det gröna sköna gästrummet!!Nu har även lillebrors fru och dotter anlänt. Det blir kramar och koll av alla fynden. Tallrikar och filmer och en tavla och så får jag också visa mina underbara fynd.  Nu är det fikadags. Här i Björkebråten finns de godaste vaniljhjärtan jag någonsin ätit. Naturligtvis är de hembakade, och kaffet är nygjort och kopparna vackra så nu slår vi oss  ner i solen och tar en paus i fyndandet!!

På hemvägen hittar vi en Bastuloppis!!  Jodå det var loppis i en gammal bastu i Fridafors. Nya fynd, maken hittade glas till sin samling och jag två smörknivar i nysilver. Sen åker vi hem, jag far till sjön och badar och maken vilar sig en stund. När vi fått lite mat i oss och jag strukit och manglat all tvätt kommer allra bästaste maken med förslaget att vi ska köra en liten tur i bygden. Vi funderar över färdvägen och sen bär det av mot Björkefall! Det hörs ju på namnet hur vackert det är i den lilla byn. Vägen löper mellan röda små stugor  och stora bondgårdar, täta granskogar och stor kalhyggen. Vägen blir smalare och krokigare och backe upp och backe ner. Byanamn som Falshult, Höghult och  Brännarebygd far förbi. Vi närmar oss Vilshult och där tar vi av mot Nordpolen, och vidare mot Fröatorp och Gylsboda för att så småningom hamna i Lönsboda. Överallt där vi kört bor det människor, bygderna lever, bönderna brukar sin jord och barn och ungdomar rör sig på cykel eller till fots. Det är levande landsbygd tror jag minsann. I Lönsboda gör vi ett stopp för att äta glass och kolla in ytterligare en loppis. Timmen är sen och loppisen är stängd men det kommer fler dagar att besöka loppisar. Mellan Vilshult och Lönsboda går järnvägen genom den skogsbygd vi körde i och där fanns det gamla hederliga skyltar med ångtåg !! på som varnade för obevakade järnvägsövergångar. En skylt var ganska smutsig och gömdes delvis av lite sly i vägkanten , inga ljussignaler som varnade och ganska svårt att se utan att komma  ut på spåret. Okey här kommer säkert inte ett höghastighets tåg varje timme utan mera godståg några gånger per dag i alla fall vardagar, men ändå, nog borde skyltarna vara  mer synliga och ett ljud och ljussignal system vore ju inte helt fel. Hemvägen  på denna lördagskvälls utflykt går över Skälmershult och det är också en liten by med röda små hus och stora bondgårdar. Där korna betar lugnt på gröna ängar och sjön ligger blank och stilla så här  på kvällen.
Hemma igen blir det hemlagade hamburgare med "pommes" och en kall öl. Nu återstår att få lägga sig i en egen säng och sova gott. Det är inte alla förunnat, en del får sova på en parkbänk eller  på gatan. Vilken hård värld vi lever i , hur kan vi göra den bättre? Den debatten får bli en annan gång.

Sommar o sol. 

Nu är den här sommaren. Det är varmt, varmare och varmast både ute och inne.

Dagen idag började med frukost på skuggsidan av huset, därefter en promenad längs vår vackra motionsslinga genom bostadsområde in i skogen och fram till Södersjön. Därefter tog jag itu med dagens arbete. Diska, bädda sängar, torka golv i kök, hall och badrum. Plocka ner tvätt från linor, sortera och lägga fram till stryk och mangling, sen var tanten genomsvett och cyklade till sjön. Jag badar och badar och badar och inte blir jag svalare för det!  Vattnet i vår fina Södersjö,  som enligt några är en sunkig dy sjö med huggormar och snokar som simmar runt hela tiden, är varmt och sammetsvart och mjukt att bada i. Där är alltid mycket folk, stora och små, gamla och unga, svenskar, danskar och tyskar mestadels. Ibland någon annan nationalitet. Alla pratar med alla och de olika språken är som musik i mina öron. Solen steker från klarblå himmel, gräset blir allt brunare och vattennivån i sjön sjunker. Det syns  på stenarna, där måsarna häckar. Igår djupdök dom över de badande gästerna , rädda om sina tre ungar som snart är stora nu. Jag går sakta nerför badstegen för att liksom flyta ut i sjön med en önskan att det ska vara svalt, men ack nej det är varmt idag som alla andra dagar. Andra föredrar att springa och hoppa i från bryggan så att stora svallvågor bildas. Efter badet serverades det lunch på altanen och sen var det dags att gå till kyrkogården för att sätta blommor  på våra föräldrars gravar. Min kära svärmor hade fyllt 104 år i år om hon levt, så en extra fin bukett blev det till henne och svärfar, som inte heller finns kvar hos oss längre, saknar mina kära och nära, de var länken bakåt.  Mina föräldrar fick också en fin bukett från trädgården på sin grav. 

Nu kommer det roliga i dag. En tur till Breanäs! Immeln den mytomspunna sjön som Harry Martinsson skriver om. Vattnet är mer brunt än svart och framför allt det är svalt  på gränsen till kyligt. Vägen dit går genom en vacker blandskog, vägen är inte spikrak men asfalterad och inte så hårt trafikerad så här en fredags eftermiddag. Gräset vajar i vägkanten och små hus tittar fram lite här och där. Där är vägskylten som pekar mot Breanäs och jag viker av till vänster. Nu är vägen smalare men gräset är grönt och blandskogen står rak och fin längs med vägen. Så ser jag den sjön. Immeln. Spegelblank och några båtar som puttrar fram. Grönt härligt ny klippt gräs att promenera fram i. Där finns hon trean i barnbarnsfloran i sin randiga bikini. Jätteglad för att gamla farmor kommer , nu ska här badas, och  det gör vi, badar och simmar. Vattnet är så skönt och jag känner mig som en ny människa, en sval och behärskad till skillnad från den svettiga halvt hysteriska människan som jag var innan. Nu blir det trevlig samvaro och kaffedrickning tillsammans med treans mormor, mamma och pappa, trean vill inte vara med och fika hon har hittat  en ny kompis , en liten söt kille strax över året. De båda finner varandra och jag är bortglömd för en stund. 

Efter ett par timmar anträder jag färden tillbaka till Kyrkhult och där väntar en glad make som löser korsord och förbereder kvällens grillning. Nu ska jag ägna mig en stund åt min nya Surfplatta och i morgon är det loppis i Björkebråten. Eftersom vi INTE har någon  till bråte alls

 här hemma ser vi fram emot att hitta lite bråte att ta med hem. Lev väl kära vänner och ta vara  på sommaren. 

Ut och resa .......

Milde tid vad vi har rest och rest nu ett tag. Vi har varit i Köpenhamn denna stora världstad men också på lite andra ställen.....

I Hässleholm denna järnvägsknut i Skåne, där har jag varit på simskola med nr 4 och 5 i barnbarnskaran, hällt ut en halv liter mjölk på köksgolvet i Hasselkroken,  till katten Findus glädje. Skurit mig i tummen och lagt förband  på barn som slagit sig  både här och där. I Kullan har jag lärt mig laga skor av kärdotter nr 2, bättre laga än slänga, det är bra för både miljö och börs. I Karlshamn har jag lärt mig att vänta och vänta medan maken kollade ögonbottnar och konstaterat att  ofta är resvägen mer intressant än målet.För att komma till Karlshamn kör vi   förbi Hemsjö och Åkeholm igenom  Svängsta och Gungvala, inga stora orter alla nästan på väg att försvinna. Tänk när jag träffade maken för snart 53 år sen då var Hemsjö en levande by på landet. Där fanns en lanthandel, järnvägsstation, smedja, taxirörelse och så fina Hemsjö Gård som var Röda Korsets  vilohem för den som varit inlagd på sjukhus och behövde lite extra omsorg innan hemgång. Nu bor där några fastboende kvar, men de flesta husen ägs av fritidsboende, mest danskar några tyskar och en annan svensk också för den delen. De flesta företagen är nedlagda men det  finns en mekanisk verkstad och ett nytt företag  har etablerat sig alldeles nyss, de säljer glass!! Vi såg en glasskylt sist när vi var i Hemsjö. I Olofströms kommun  finns många små ställen som är perfekta utflyktsmål när jag vill göra en liten cykeltur t.ex.  Kullan, Lönnemåla, Källeboda, Kåraboda,Väghult, Björkefall,  Dalanshult, Jutanäs, Ulvaboda, Fuleboa(Fågleboda), Månasken, och många många fler. Dessa små byar är helt förtjusande att cykla igenom och har jag tur finns det alltid någon jag känner, som gladeligen bjuder på ett glas saft om det behövs. Olofströms kommun är duktiga på kultur och under några år har Nässelfrossan varit ett återkommande tema i slutet av juni och så var det också i år.
Under Nässelfrossan kan man förlusta sig på olika sätt och det har vi gjort i år. Började med en kyrkogårds vandring på Kyrkhults församlings kyrkogård. Två härliga killar eller ja, ska jag våga kalla dom farbröder? ja det gör jag,  som guidade oss under en hel timme. Mycket som jag inte visste,och många små historier om människor som funnits och haft sin gärning i Kyrkhult blev det. Efter den turen en liten privat visning av museet som har en fin utställning av  32 författare som är födda, lever eller haft sin gärning i Kyrkhults gamla kommun . Därefter en tur till Nebbebodagården i Olofström för att få oss något till livs. Kan rekommenderas  för god mat och humana priser. Konstutställningen och tidningsutställningenen i Längan, som ligger nästgårds med Nebbeboda gården,  var väldigt roliga, jag hittade en gammal Hemmets Veckotidning med min favoritserie i,  Jane Eyre, i 9 bildrutor med text. Där började mitt litterära intresse.Nu kommer det bästa! Truls Kirk i Näsum med sin fantastiska målningar  helt klart värda att se. Men jag kan inte köpa för jag har inte stort hus nog! Avslutade dagen med kaffe  på Humletorken. Mycket trevlig ställe, gott kaffe och underbart kaffebröd och lite roliga saker att titta och köpa. För min del blev det vävda grytlappar i grönt, snygga och användbara.
Lite motion är inte att förakta och då är Skogsvallen i Gränum ett måste i Nässelfrossa veckan.En nostalgi-tripp tillbaka till  60-talet med ute dansbana och gamla härliga dansbitar att svänga runt till. Lite kallt men vad gör det när man dansar nästan hela tiden med tjusiga äldre herrar i min egen ålder. För att komma till Skogsvallen passerade vi Källeboda, Brödhult, Biskopsmåla, Olofström och Hesslehult.  Måste notera att alla bynamen är så vackra. Sistnämnda lilla by var för mig något nytt. Liten grusväg med små söta välskötta hus och trädgårdar tillsammans med lite ängar och och lövskog och redan innan vi var framme på Skogsvallen var vi tillbaka på 60-talet.
Vi har också varit i Grevie, en liten ort nära Båstad, och tittat på VM laget som tog brons 1994 i USA. Lite längre från hemmet, vågade vi oss denna gången. Kor som betade på gröna ängar, bördiga åkrar som snart ska skördas, en sol som lyser och en himmel blå och havet som glittrar i solen. Man kan inte annat än att älska detta land.  Men nu var det ju fotboll vi skulle se och  jag som inte är så där väldigt bevandrat i fotboll kunde ju inte alla namn på alla spelare - men - Ravelli minns jag det var äldsta sonens förebild i många år, när han drömde om att bli fotbollsproffs. Nu la han de planerna  på hyllan och blev proffs i ekonomi istället, det kräver också sin man. Jesper Blomkvist minns jag för att han var snygg och och så den lille lockige Tomas Brolin. Tommy Svensson kommer jag också ihåg därför att han är en trevlig jordnära och rolig smålänning. Men matchen 1994 den såg inte jag, då var jag mer intresserad av musik, som Ulf Lundell, Tommy Körberg, Björn Skifs och Robert Wells. Javisst jag har alltid gillar gossar mer än flickor, minns inte om jag hade nån favoritsångerska. När det fanns tid över för mig själv läste jag mycket, Sven Deblanc, Kerstin Ekman, Per Jersild och en annan Femina. Förresten är det väl inte förbjudet i Mose lag( som Astrid Lindgren sa) att ändra sig och gilla fotboll när man blivit gammal? Min käraste pappa sa ibland att när fan blir gammal blir han religiös, det blev inte jag, för det är jag redan!! Jag blev sportintresserad. Kollar gärna hockey, friidrott och fotboll nu för tiden.

Förkylning, lös tand och A-linjeformad kjol.....

(Hittade denna lilla berättelse idag som aldrig blev  publicerad.

 Här har ni den nu, men den är skriven för flera månader sen)

Förkylning nästan borta allt känns lättare då händer det att jag känner att jag har en lös tand !!  Vem vill ha en lös tand när man har skaffat sig titeln TANT??   Jag rusade till spegeln och puttade lite på tanden. Jodå den var helt klart lös!! Nu är jag en tandlös tös,sjöng jag i ett försök att muntra upp mig. Gick inte så bra med whiskey/rökrösten, halsen är inte helt ok än. Dessutom, hur gärna jag än vill, kan jag inte kalla mig tandlös tös. Har man blivit så rysligt gammal som jag är man inte längre en tös, och en tandlös tant låter inte alls lika roligt.
I den tid vi lever finns det ju telefon och på ett ögonblick hade jag kontakt med världens bästa tandläkar-mottagning. Jag fick tid snabbt, redan imorgon , som nu är idag och snart faktiskt igår. Ja hur som helst har jag idag fått min lilla tand, som inte var en verklig tand, utan en kopia av den tand, som jag hade när jag var en liten tös. Den gick att sätta tillbaka och glad blev jag. Så förskräckligt dyrt blev det inte heller utan jag kunde reda för mig. Hade jag nu tagit mig till den vackra staden Karlshamn finns det ju alltid ärenden som skulle varit gjorda för ett tag sedan, som faktiskt blev gjorda idag. Jag fick inhandlat lite presenter och letat efter en A-linje formad kjol!!  Det gick inte så bra, en hittade jag och den var prickig!!  Jag vill ha en svart eller gräddvit!  Min kropp och dagens mode är inte överens. Försök med en "kortkortkort" kjol , där man nästan ser underbyxorna på en tant, inte särskilt snyggt!!  Överdelarna verkar vara gjorda för små brädor utan en och annan kurva här och där. Djupa ringningar som slutar nästan där överdelen tar slut, inte heller särskilt snyggt på en tant. De flesta klänningar är dessutom gjorda till damer utan byst. Jag har visserligen bara ett bröst nu för tiden, det andra har jag tappat på gräsmattan och jag kan inte hitta det, enligt minsta lilla barnbarnet. Det hjälper inte, för jag kan ju inte ta det enda bröst jag har och bre ut det över hela bröstkorgen!!  Nej jag vill ha kläder som går om HELA kroppen, gärna visar kurvor och behag i lämpliga doser. De ska inte sitta åt så att kräkreflexen går igång och man ska kunna böja sig ned och ta upp saker från golvet UTAN att omgivningen ser vilken färg det är  på underbyxorna. Tantaffärer är sällsynta, men dom finns, ibland med trevlig och kunnig personal. Ibland med personal som är skolad i att säga: OH så snyggt det passar dig, precis din färg! Fast jag ser i spegeln att jag är likblek i ansiktet av att inte få luft för att klänningen sitter som ett stålband runt kroppen, eller att jeansen slutar på halva rumpan !! Jag går aldrig mer in till en affär med den sortens personal. I Olofström finns LIZZO, denna underbar lilla affär, med kläder för alla, med personal för alla. Alltid lika gulliga och vänliga och riktiga fenor på att hitta moderna snygga kläder som passar en TANT!! Under morgondagen när min kära svägerska kommer hit ska vi ta oss en tur i Olofström. LIZZO kan räkna med ett besök och där finns fler affärer som ska besökas.Vi måste ju också beundra den nya pensionärslekplatsen!!  Något så fånigt att jag aldrig skulle tillåta mig att ränna runt till allmän beskådan på dessa "pensionärsleksaker". Jag kan klättra i träd och på stenar var så säker men det gör jag när ingen ser och bara till min egen förnöjelse. Eller så kan jag ta med maken på små utflykter, klättring över stock och sten, ramla i små hålor, kasta oss utför branter och fångas upp av en granruska!!  Mycket bättre, ingen ser vad vi gör, regnet öser ner eller solen skiner och vi  får vitamin D, det ska vara nyttigt har jag hört. Nu ska jag återgå till kalvsteken och krusbärspurén som det ska bjudas  på imorgon.