Söndag.................

Så blev det söndag och Lilla tanten gav sig iväg till kyrkan, mitt i byn för att deltag i högmässan.
Ett bra sätt att avsluta eller börja veckan. Välj själva om söndag är start eller slut på en arbetsvecka.
Att sitta ner i kyrkbänken tillsammans med många andra människor och deltag i bön och psalmsång är för mig en stunds vila från en värld som inte alltid är så trevlig. Men allt som är bra eller roligt har sitt slut och efter ungefär en och en halv timme var Lilla tanten på väg hem igen.
Det blåser snålt runt om Lilla tanten där hon  går i rask takt mot hemmet och Lilla farbror´n. Lilla tanten har för dagen iklätt kjol och lite längre jacka. Mössan sitter på skulten och handväskan dinglar från axeln. Lilla tanten tänker inte så mycket, benen rör sig i takt med armarna och det är då det händer. Plötsligt utan förvarning försvinner ena vänsterfoten ut till vänster och överkroppen lutar betänkligt framåt. Armarna börja veva och handväskan slängs åt vänster och höger i häftiga rörelser. Lilla tanten hinner registrera att det pågår reklamutdelning lite längre fram på vägen, medan sekunderna rusar iväg. Det visar sig stört omöjligt att få Lilla tantens överkropp i upprätt läge. Istället far även högerfoten iväg åt höger och nu blir det total oreda. Allting går runt, upp och ner , till vänster och till höger och PLADASK ligger där en liten rund tant ute på vägbanan utan att riktigt hunnit fatta hur hon hamnat där. En förstörd gentleman kommer rusande nånstans ifrån och frågar med skräck i blicken: Hur gick det? Slog du dig?
Totalt utmattad började Lilla tanten kravla i modden, i ett hjälplöst försök att komma upp och stå på benen och återta befälet! Gick så där, den förtjusande mannen fick räcka ut sin hand och försöka dra upp resterna av tanten. Tillslut med gemensamma krafter stod Lilla tanten i upprätt ställning, med grus på jackan och lervälling som dröp från benen. Inte ett enda brutet litet ben, vare sig i hand eller ben, inga sönderslagna glasögon eller blodvite någonstans. Tack till skyddsängeln som säkert hade sitt finger med i spelet. Och ett stort tack till denne förtjusande man som fick se ett skådespel värre än ja vad vet Lilla tanten. Han blev nog räddare än Lilla tanten, som hade fullt upp med att försöka hamna på fötterna när allt hände. Hur som helst, idag lite små märken  på höger knä och lite ont i revbenen på vänster sida. Känns bra att vara en Liten tant som är smidig som en mindre valfisk och att inte vara benskör!!Som grädde på moset fick en av Lilla tantens småkronor( nu menar jag inte ishockeylag) utan småkronorna i munnen, för sig att nästan men bara nästan ramla ut. Så idag blev det en tur till Karlshamn och Lilla Tantens fantastisk tandläkare för  reparation. I ösregn och mörker fick Lilla tanten ensam ratta bilen hem från stora staden Karlshamn . Inte en enda älg, rådjur eller vildsvin såg hon, men däremot en  massa bilar med otäckt ljus . Nu ska här inte köras en meter till förrän på onsdag då ska jag hämta Tvåan i barnbarnsskaran och skjutsa honom till skolan. Imorgon är en annan dag , få se vad den bär med sig av sorger och glädjor.

Dagen idag och som den blev...................

Idag vaknade Lilla tanten av medicinklockan som vanligt, 06.00 Riiiiiiiiiiing. Lilla farbror´n tar sin medicin och lägger sig och somnar direkt, bara så! Lilla tanten däremot vrider och vänder, sätter sig upp och dricker lite vatten. Vänder och vrider igen, känner att det gör ont i ett knä och vänster handen somnar och vägrar vakna. Måste ha somnat i alla fall vaknar med ett ryck och är klarvaken och pigg fast klockan är endast och bara 6.45. Smyger upp för att inte väcka Lilla farbror´n, tassar fram i mörkret kör stortån i sängbenet. Ajajja, smyger vidare, går in i dörrkarmen, ajajaj. Får på lite myspys kläder som inte sitter åt nånstans och dessutom är varma och goa. Tassar ner för trappan och tänder lite fönsterlampor, sätter på P1, lyssnar förstrött med hon delar medicin, sätter på kaffe, dukar och tänder ljuset på köksbordet. Sätter fram kaffekopp och kaffemugg. Skär upp bröd och tar fram pålägg. Tar på sig mössa, kängor och tjocka jackan och traskar ner till postlådan och hämtar in BLT.  Sätter sig sen till ro och tittar ut över ett ännu inte dagat landskap. Det vill säga, äppelträdet, garaget, vinbärsbuskarna. Skriver lite i fågeldagboken och då hörs det steg i trappan. Lilla farbrorn har vaknat och kommer ner. Tysta sitter vi där och tittar på varandra och undrar vad det för gamla gubbar och kärringar som sitter mitt emot. Tyst, endast radion  och prasslet av tidningen hörs. Efter en stund kommenterar vi det som står i BLT, har möjligen Karlskrona vunnit eller förlorat? Ska sjukhuset i Karlshamn läggas ner?  Karlskrona hade vunnit , stor lycka tycker många. Vi bryr oss inte, håller på Olofström och Tingsryd. Nya sjukhuschefen har lite åsikter om sjukhus, ett eller två och ett nytt drag om  avancerad hemsjukvård, ja varför inte?

Dagen flyter på Lilla farbror´n är ute en stund och härjar med veden till kakelugnen och Lilla tanten skuttar runt i köket och tvättstugan och får ganska mycket uträttat. Köksfarstun visar sig innehålla en massa grus och jord , så Lilla Tanten kastar ut mattor, skoställ, kringslända skor och tofflor på altanen där stormvinden tar tag i mattorna och vill kasta kring dem i trädgården. Lilla tanten är snabb som en revolverman i Vilda Västen och får tag i mattorna och lägger dem längre in där vinden inte hittar dem. När det är rent och fint på golvet och mattorna inlagda och alla saker på sin plats är Lilla Tanten nöjd och återgår till matlagningen. Panerad torsk med "fuskremolade" till middag. Ingen efterrätt idag det kan inte vara söndag varje dag, eller hur??

Eftermiddagen ägnas åt motion. Äntligen efter nästan ett års uppehåll är Lilla Tanten tillbaka i simhallen ! Vilken känsla att kasta sig i vattnet och plöja några hundra meter utan uppehåll. Jo det är ju enkelt att kasta sig i vattnet, men naturligtvis fick hon vatten i höger öra. Total döv och inte fick hon bort det heller. På ett sätt skönt att inte höra allt som sägs, men det hörs ju, fast mera som dovt muller. Hur som helst , att få simma i en egen fil är en dröm och idag blev det så. Simma tjugofem meter och vända utan att möta nån med en centimeters mellanrum. Härligt. Alla simmar ju inte bröstsim , somliga liksom vältrar sig i vattnet och frustar och stänker och har sig. Företrädesvis äldre män. som inte riktigt har klart för sig att bassängen tillhör ALLA. Även knasiga fruntimmer som simmar som attan och bara bröstsim. Lilla Tanten får nästan andnöd när hon simmar ifrån valrossarna men det är det värt. Deras min är obetalbar när de inser att det finns tanter som simmar mer än två längder före dem. Det hjälper liksom inte att frusta och stänka , fanskapet är före i alla fall.
Sjuhundra meter blev det idag och det är  ju faktiskt ett helt år sedan Lilla tanten simmade sist.
Nåja verkligheten kom ifatt henne, Lilla Tanten blev trött och gick upp ur bassängen och nerför trappan till omklädningsrummen. Ett för herrar och ett för damer. Det står klart och tydligt HERR och DAM , men visst Lilla Tanten simmar utan glasögon , inte lätt att se bra då och lätt att ta fel dörr.Vilket var precis vad som hände. Rycker upp dörren och får se en MAN , tack och lov iförd badbyxor och han såg nog också dåligt för han reagerade inte alls. Slängde igen dörren och for in i rätt dörr, där var det bara damer med och utan badkläder. Lite problem att låsa upp hänglåset utan glasögon med med god vilja och gott om tid gick det tillslut. På med alla kläder, packa ner badkläder i ryggsäcken och ut i stormen igen. Tur att Lilla Tanten inte är hemskans mager, för då hade hon blåst bort, innan hon kom fram till bilen. Det var den dagen det!!

Halkskydd och respekt......

Lilla tanten och lilla farbror´n fick för ett antal år sedan halkskydd av barnen . Givetvis för att de inte skulle ramla  när kylan kom och promenadvägarna blev hala och bryta lårbens halsen. Lilla tanten har vid ett flertal tillfällen provat dessa halkskydd, lilla farbror´n har tvärvägrat att ens försöka. Hur som helst har det inte fallit oss i smaken att tampas med halkskydd av och på. Vi har dessutom tyckt att de var tunga att gå med. Varje vinter har Lilla tanten  plockat fram dem hängt ut dem i farstun och lagt tillbaka dem för sommarförvarning utan att vi använt dem.
Men så förstår ni, fick Lilla tanten en idé att kanske ändå vore det bra att ha dem när det är halt. Tog ner dem och med stor ansträngning fick Lilla tanten dem över vinterkängorna. Ja, just det, det går inte att ta på kängorna inne eftersom vi inte har en 5 cm tjock matta  på golvet i farstun och dessutom måste gå över ett altangolv av trä innan Lilla tanten kommer ut till stentrappan. Funderar ! Beslutar att kängorna får tagas på i uthuset, dit bär Lilla tanten bär  dem i en spann. Nu ska vi börja från början, först en undertröja,  storlek mindre snörliv på överkroppen, sen långkalsonger, sockar och ett par termobyxor, som genom att Lilla tanten håller sig  i elementet, går att komma i utan att ramla. Ytterligare en tröja och nu till flärden en rosa halsduk och en toksnygg mössa på skulten också den i rosa. Ovanpå allt detta en röd jacka modell 2000.  Dra  upp kedjan i jackan, lägga telefonen  på plast och så Tofflorna!!  Lilla tanten måste ju för fasen ha nåt på fötterna medans hon halkar sig fram på en dåligt skottad liten stig till uthuset, med en spann med kängor i. När Lilla tanten står i uthuset slår det henne att hon kan inte ta på kängorna utan skohorn!!  Det hänger i farstun. Tillbaka i tofflorna halkar Lilla tanten hit och dit och tillbaka till uthuset. Så, på med kängorna ,men va (fult ord) snöskyffeln står på altanen längst in mot väggen!!  Av med kängorna  på med tofflorna, kasar omkring och tillbaka. På med kängorna och nu kan hon äntligen och alldeles genomsvett påbörja snöskottningen. I ungefär tio minuter skottar Lilla tanten sen känner hon att halkskyddet har halkat av!!!  Det heter ju halkskydd men inte trodde Lilla tanten att det betydde att det kunde halka av kängan. Eftersom det är totalt omöjligt för en Liten tant att dra på/av halkskydd på en känga som sitter fast på en fot, fanns det bara en sak att göra . Gå tillbaka till ruta 1 och börja om. En liten muttrande tant, dessutom genomsvett kände inte för att krångla mer, av med kängor och bort med de förbaskade halkskydden. På med kängorna och ut och skotta det som skottas skulle. Halt eller inte , lilla tanten ramlade inte en enda gång. Lite tjusiga nigningar och en och annan salsa runda blev det men det var det värt. Vi kunde hämta posten, gå till uthuset, hundgården och garaget och det var ju det som var meningen.

 Ja sen var det ordet respekt som Lilla tanten funderat över. Vad betyder egentligen respekt? För Lilla tanten är det solklart, aktning, hänsyn och uppskattning. Lilla tanten lyssnar då och då på P 1 och där diskuterades detta ord häromdagen. Det kunde uppfattas som fruktan , rädsla men även pondus, sades det. Ja visst , uppträd med  pondus så får du respekt,  har Lilla tanten sagt till dottern som inte alls är en liten tant utan mera en tjusig dam. Visst kan respekt översättas till rädsla men Lilla tanten har aldrig tänkt så. Respekt för lärare, vuxna människor och särskilt för ilskna kor hade jag när jag var en liten tös. Numera har jag fortfarande respekt för ilskna kor, de flesta kor är folkilskna (tycker tanten i alla fall), lärare har jag alltid kommit bra överens med, träffar dem inte så ofta nu för tiden. Lilla tantens barn är vuxna och går inte i skolan längre. Vuxna människor får min respekt om de förtjänar det. Långt ifrån alla gör det nu för tiden. Va i hela friden har halkskydd och respekt med varandra att göra ? Inte ett dugg, det är som vanligt bara, Litentantfunderingar som inte hör ihop.

Leksaker, lekstuga, lekland........

Som alltid,det första jag gör när jag kommit ner i köket varje morgon, oavsett vad det är för dag eller årstid, startar jag min lilla fina radio, föra att lyssna till P1 denna kanal som har så många bra program, som handlar om väder och vind, nyheter, musik, teater, böcker och mycket mer. Just idag handlade det om barn och deras lekar.Hur barn leker i olika länder, hur kultur för barn ser ut i olika länder , hur vuxna ser på barnböcker och barnprogram. Mycket intressant. Ordet LEKA förekom ofta och i olika sammanhang, vilket fick mig att vilja blogga om just LEKEN. Så viktig för alla barn, dessvärre är det många barn som aldrig får leka, för att det är krig för att mamma och pappa är så fattiga att det är nödvändigt att även barnen arbetar o.s. v.

En liten varning i denna text kommer det att finnas ord på dialekt men en konstig stavning. Begriper ni inte direkt , rekommenderar jag att försöka uttala ordet precis som det står. Begriper ni inte ändå får ni helt enkelt gissa. Orden behövs för att berättelsen.

Ordet Lekland kom upp och jag mindes mitt eget lekland. Om man som lilla tanten är född på 40-talet så fanns det lekland lite varstans. Inte som idag i stora hus, typ hangar där man måste betala för att få vara. Nej, nej. För min del var det skogen, ängarna, vägarna ,sjöarna och andra små vattendrag som en dyig bäck till exempel.Så mycket roligt jag hade i mosabäcken i Kullan. Grävde upp äcklig lera , stampade med stövlarna i bäcken fortare och fortare så dyvannet skvätte över hela mig och stövlarna blev fulla med gyttja och i värsta fall fastande de i bäcken. Då klev jag helt enkelt ur stövlarna, drog upp dem varpå det nästan alltid blev så att jag ramlade, gärna på rygg så att alla kläder blev blöta och håret fick en inpackning av bara farten. Hem och byta  till torra kläder, ut igen, kanske var det eken som hägrade . Där kunde jag klättra högt upp, titta ut mellan lövverket och se ner till Svansjön. Ibland hade jag dockvagn och docka med på dessa vanskliga utfärder och det går det vet jag, att ta med en dockvagn upp i en stor ek!!Cykla ner till Svansjön och hoppa runt på stenar längs kanten och akta sig för att ramla i vattnet, var en annan lek som jag praktiserade ibland. Leklandet innehöll också en lekstuga. Den stod vid väggen på Loen om ni råkar veta vad det är! Hade fyra väggar och tak, en dörr men hemska tanke inget FÖNSTER. Målad med överbliven röfärg. Full av kreativitet byggde jag till ett uterum eller ska vi kalla det vinterträdgård.Jag hittade  gamla tegelstenar och en massa spisringar som jag släpade hem, lite taggtråd, en övergiven kaffekedel o några gamla glas. Med detta som bas började jag bygga till lekstugan. Gjorde ett besök i uthuset, hittade lite vedklampar, lite brädor en och annan gammal trälåda. Av detta byggde jag min eget lilla uterum. Det hade varken väggar eller tak men där stektes sill,  bakades bröd och kokades kaffe. Hela naturen runt om fanns att tillgå för att hitta ingredienser  som i min fantasi blev  spätta eller sill, frökapslar blev blev kaffebönor, lera från bäcken, vilken fantastisk deg. Allt dekorerades med blommor, gräs och fina stenar. Endast dagar med mycket regn tillbringades inne i lekstugan som pappa byggt. Det sista som gjordes innan jag avslutade dagen ute i leklandet var alltid det samma. Kvasten som var inköpt av Quasta-Frida hämtades och så städades det lite, bort med sand och sten och annat skräp, lite dyvatten från bäcken fräschade upp golv o tegelsten  och gav en angenäm doft av sur mosse. Därefter ställdes Ouasten   på sin plats och jag gick vidare för att äta middag, rita vid köksbordet  eller bara sitta nära den varma vedspisen och klappa Sickan eller Silkestass som var några av våra katter. Alla ligger begravda på kattkyrkogården i Vången, i en skokartong med lite trasor i. Pappa agerade kyrkogårdsarbetare och jag bestämde psalm,  alltid samma Tryggare kan ingen vara. Vi sjöng tillsammans, det ni. Vilken härlig pappa jag hade.
Annandagskaka blir sällan bakt, sa min min bästa och äldsta väninna alltid. Hon finns inte mer i den här världen men jag har anammat hennes uttalande . De behövs alltid. Idag blev kakan bakt i alla fall.

Mörker och Ljus, allting och absolut inget ......

Genom mitt fönster ser jag lampor som lyser i mörkret. Fönsterlampor, gatlampor, ficklampor och  billyktor, de bara finns där. Ger hopp om ljusare tider. Här inne doftar köket av nybakat bröd och den för länge sedan uppätna kycklingen. Den vita och röda rosen står så fina på mammas broderade adventsduk i mörkrött och vitt. Jag har tänt ljus  i hela huset och det känns bra, för oss två gamlingar som tassar runt i huset, en känsla så bra som någon annan.

En liten kvällspromenad i mörkret längs vägar med gatlyse och den kalla vinden  på kinden. Se där ett litet rim mitt i allt detta. Hur som helst det är skönt att promenera i rask takt med stavar. Tankeflödet bara  löper på, rädslan finns inte, vad skulle jag vara rädd för i Kyrkhult?
Mörkret? Nej det är längesedan jag var rädd för mörkret och dessutom är det inte mörkt på det sättet som det var när jag var en liten grebba. Tänk er en mörk kväll i november  när tösabiten skulle ut på dass som låg en bit bort med mörk granskog bakom.   Kissnödig och livrädd för spöken och Svarta Damen som alla skrämdes för på 50-talet. Ingen hade sett henne men hon fanns, det visste alla. En liten ficklampa i ena handen, tofflor  på fötterna och så en springrunda  kanske 25 meter till dasset. Tack och lov för inomhus toalett och en egen binge att slöa i, kan inte bli bättre. TV fanns inte heller när jag var liten, men radion detta underbara medium,  med Carl-Gustav Lindstedt och Arne Källerud, Frukostklubben med Kaffe-Petter, Barnens Brevlåda med Sven Jerring och mycket mer.
Pappa och jag lyssnade mycket  på radion, mamma hade alltid att göra , baka, städa, laga mat eller sy kläder. Tänk vad kläder  mamma sydde till mig och till sig själv.När jag var riktigt liten , fyra-fem år, sydde hon kläder i sin egen syateljé till tanter som kom och provade. Sen kom katalogerna som Ellos och Algots m.fl. , billigare kläder och lika snygga tyckte nog gemene man och så fick mamma lägga ner sin syateljé. Nu åkte vi istället till Olofström och Sölvesborg och handlade kläder. Det var också roligt men det blev ju dyrare helt klart. Vi hade ingen bil, men tåget gick mellan Älmhult och Sölvesborg på 50-talet, i Wilshult fanns då en station där man kunde köpa biljetter och åka tåg till Olofström eller Sölvesborg.  Till dessa resor hörde  ett cafébesök. Kaffe och wienerbröd till mamma och läskedryck och fransk våffla till lilla mig. Det var tider det.

Nu har tiden förändrats, tåget går inte längre och katalogfirmorna finns på  nätet,  även jag gamla människan handlar över nätet. Smidigt och enkelt, när man nu ä blen sau gammel att en inte vell köra bil längre överallt och absolut inte när det är mörkt. Det mesta kommer direkt i postlådan, stora paket får hämtas på Maxi(Olofström)eller Kyrkhultar´n. Matbutiker finns det gott om, så dem besöker vi ett par gånger per månad för att fylla på matförråden.
Vad mer gör en gammal människa. Tittar på TV, Moreus, Skavlan, På spåret, Downton Abbey, Bron och så lite idrott i mellan åt. Aktuellt eller Rapport är ett måste i alla fall nån gång i veckan. Jag använder radion P1 och endast P1, där finns så många bra program. Lillasyster i familjen var lite less på sin mamma eftersom, enligt henne, alla andra barn i hennes klass fick lyssna  på P3 och än värre Radio Blekinge!!
Det blev flera dagar innan jag kom hit igen. Det kom en rasande massa snö i lördags natt, varför jag fick ge mig och skotta, i söndags morse. Det är kanske bra motion men fy så tråkigt och jobbigt. Ända gjorde jag bara små rännor till att gå i. Vi har numera en fantastisk kille som kommer och röjer den JÄTTE stora uppfarten och gårdsplanen!!  Den är verkligen stor med mina mått mätt jag vet att maken tycker annorlunda, men i alla fall. På en liten liten stund är det plogat och klart och det går att köra ut bilen ur garaget och ge sig iväg på galej om man nu skulle vilja det. Det vill jag inte, jo förresten ikväll ska jag åka iväg och lyssna på skolorkestern , där nr 3 i barnbarnsskaran är med. Inte långt iväg och ingen snö på vägen, passar mig utmärkt.  Nähä nu knyter jag ihop säcken och byter om och blir lagom fin Farmor som går  på konsert.

Dåliga och bra nyheter ..........................................

Tidningar, TV och Radio förmedlar nyheter från hela världen,för det mesta handlar det om IS och dådet i Frankrike. Förfärligt, hemskt och så svårt att förstå.

De flesta nyheter är hemska, ta domen som förkunnades över Lisa Holms mördare. Rätt eller fel? Försvaret måste ju tro att han är oskyldig, eftersom det blev en överklagan, men varför berättar han inte vad som hänt?

Upphittad väska på Kastrup, stort polis och militärt pådrag. Bomb igen? Hur ska det fria samhället försvara sig mot terrorister? Visst kan alla sitta i sina garderober och aldrig komma ut men hur roligt är det ? Vem har sagt att livet ska vara roligt förresten? Livet är för det mesta bara arbete och ledsamheter, eller? 

Funderar i dessa dagar över vad som har varit roligt senaste veckan? Måste hämta min dagbok och kolla. För en vecka sedan fyllde maken 72 år. Det var en fin dag som blev ännu bättre, när gamla Renault gick igenom ytterligare en besiktning. Vi fick dessutom besök av min storebror Björn och hans fru Anita, två storfiskare som även jagar gjorde att eftermiddagen ägnades åt att berätta historier mer eller mindre sanna, om otroliga fisketurer och lyckade jakter. En av de goaste vänner vi har ringde och sjöng en födelsedagsvisa som verkligen uppskattades! Dagen efter fick vi en ny blandare till tvättstället och eftersom den gamla var minst 30 år gammal var det också roligt. Äldsta gossen kom och sågade ved och högg upp den fint. Härligt. Äldsta barnbarnet hade namnsdag vilket föranledde hans farmor att gratta visa sms!! Jodå farmor kan sms och kolla på FB. Å så var det ju den härliga julmarknaden i Gränum. Som gjord för två gamlingar som inte orkar gå runt i fem timmar och äta korv, munkar, karameller och annat smått och gott. Trevliga hantverk och gott kaffe med hembakat, kan inte bli bättre.  Så blev det måndag, nu var det dags att åka till Karlskrona och få besked, som vi inte ens ville höra. Men med dottern som chaufför och medföljare gick även det bra, lite mat på Mac Donalds på hemvägen och kaffe och kanelbulle i vårt eget fina kök, det var också en bra dag.  För att inte tala om den dagen när jag på min vanliga skogsrunda, plötsligt hörde glada barnröster mitt i skogen. Långt bort i skogen lekte dagisbarn, byggde kojor, skrattade och stojade. Rosiga barnakinder och härliga tunna röster. Tänk vilket härligt dagis vi har här i denna fantastiska by. Sverige vann över Danmark till och med Zlatan log och var riktigt glad, det kändes bra. Vi har fått en pizzeria i byn. Millis Pizza. Roligt för alla, ungdomarna har någonstans att hänga och vi lite äldre kan njuta av deras goda pizza , kanske inte i pizzerian men så gott att ta hem ibland. Dessutom blir det lite mer liv och rörelse även på kvällarna. 

Det finns bra saker att berätta om , om man bara tänker efter. Men visst , det börjar bli kallt ute, löven ramlar och ramlar och jag krattar och krattar och får så ont i alla muskler som inte är använda på ett tag. Det blir ALDRIG tid till den motion jag älskar allra mest, Simma! Varje gång jag ens tänker simma händer det saker som gör att jag inte kan. Hur ska jag ta mig an detta problem, jag kanske ska tänka kratta löv istället och sen ge mig iväg för att simma? Värt att pröva. En god vän till mig sa när jag ojade mig över att jag inte blir färdig att blogga, skriv av dig. Tack för det rådet bästa vännen!! Nu gör jag det.  Nu måste jag i alla fall sluta med detta bloggande för idag och göra andra saker som att kolla om vi fått post i lådan, fundera över middagsmaten och kanske men bara kanske klistra in kort. 

November, älgstek och lövkrattning

November snart december. Ute är det mörkt redan kl 17.00. Inne brinner det en brasa i kakelugnen, den sprider värme och trygghet. På bordet står ljuslyktan och ger ännu mer värme och glädje.

Inte alla som har det så bra som just vi,  just nu. Några flyr för sina liv från bomber som vräks ner. Andra sitter och huttrar i ett gamla tält och skjul för att det inte finns någon annanstans att ta vägen. Har vi valt våra liv? Kanske , kanske inte. Man föds utan att veta var man hamnar och alla som föds blir ju en dag  vuxna, ja inte alla förstås, en del barn dör unga . Faller offer för våld och terror. De som överlever till trots, måste en dag ta ansvar för sig själva, kanske sin familj och ibland än mer för en hel värld. Ju äldre jag blir ju mer funderar jag över, att just jag kunde ha sån tur att födas i Sverige till att börja med. Att den fanns en familj som ville ha just mig. Att jag alltid fått äta mig mätt, gå i skolan, hittat ett jobb, skapat en familj tillsammans med en man som jag tycker om och valt själv, det är inte alla som får välja sin man själv , fast vi lever i 2000-talet. Oj vad jag blev djuplodande, hur ska jag ta mig ur detta?

 Jo men visst jag bestämmer vad jag vill prata om och nu vill jag prata om min trädgård. Idag har Lilla tanten krattat löv och lagt över växterna i landen , gjort fina vinter bäddar till växterna. Klippt ner en Kaprifol som var elakt ful. Riset växte liksom över blommor och blader. Inte visste hon vad som händer när man klipper ner en Kaprifol, men det mesta som växer går att klippa ner och det kommer snällt tillbaka. Förra veckan fick vindruvsrankan en ny frisyr, till Lilla farbrorns förfäran. Den kommer inte att överleva, såg Lilla Tanten  att han tänkte. Hoppas det tänkte Lilla tanten elakt, eftersom hon är trött på den. Massor av små små ynkliga vindruvor som är fulla med kärnor och att äta bara skalet smakar usch och pi!!Fåglarna gillar dem i och för sig, men nu vill Lilla tanten ha björnbär där i stället, de är större, godare och användbara. Till exempel kan man göra marmelad, sylt, lägga dem i älggrytan, om man har älgstek i frysen och det har Lilla tanten, ibland i allafall, frysa ner dem och gör björnbärsparfait eller smaksätta glass, ja ni hör. Vad gör man med sura vindruvor. Absolut inget!! Som sagt  Lilla tanten fick också för sig att kratta mängder med löv och när hon liten och rund, stod stadigt och bredbent för att lasta den gamla TUNGA skottkärran så hände följande. Ett enda steg framåt fick Lilla tanten på fall!  Råkade trampa på ett nerfallet äpple och vips slant högerfoten. Med krattan i högsta hugg föll hon framåt, för att snabbt som en större val kasta sig åt sidan och med den lediga vänsterhanden hugga tag i stängslet runt den före detta hundgården. Där blev hon hängande som en vettskrämd uggla i några sekunder. Sen tittade hon sig förskräckt omkring, ingen , inte ens lilla farbrorn såg fadäsen. Pustade ut och satte bägge fötterna  på gräsmattan och rättade till keps och jacka och kände efter om det gjorde ont någonstans. Det gjorde det INTE. Inte ett ljud nu till någon om detta, lova det !!

Förmiddagen avslutades med en låååång promenad till det som vi kan kalla miljöstation för hela Kyrkhult, där alla får lägga trädgårdsavfall. Och det gör alla, nästan i alla fall. Så för det mesta när Lilla tanten kommer travande med den TUNGA skottkärran är där fullt långt ut på trottoaren. Vad göra: Städa undan naturligtvis det gör alla riktiga tanter, men det medför att Lilla tanten släpar sig fram med den tomma skottkärran när hon återvänder mot hemmet. Vilken tur att det finns dusch, tänk att inte få duscha när man är varm och smutsig. Det finns mycket att vara tacksam över. 

Ja det var det om detta. Ha det så bra kära vänner för det tänker jag ha. Nu ska här stickas slangkostym så det ryker om det!!  Ja vad det är kan ni fundera över till nästa gång så ska jag skicka med bild och användningsområde.