onsdag 1 oktober 2014

Som det kan vara ...och som det blev när det inte blev som det skulle!!


Jojo, ibland blir det aldrig mer som jag skulle velat, att det skulle varit. Hur många gånger har jag inte tänkt så??  Men - OM - inte om hade varit hur hade det varit då? Det kan ju ingen veta förrän det redan har hänt det som inte fick hända. Hur i all sin da´r ska jag komma ur det här eländet?

Nu blev det som det blev och det blev riktigt bra. En man som följt mig genom livet, i princip aldrig klagat över min matlagning eller städning eller något annat heller för den delen. Tre underbara ungar som gett mig två fantastiska kärdöttrar och en underbar kärson och fem helt underbara, fantastiskt härliga barnbarn. Tillsammans har vi, maken och jag ,  fått uppleva massor av sorger och glädjor, vi har fått lära känna varandras syskon och deras äkta hälfter, varandras föräldrar på gott och ont. Jag har fått nya vänner för livet som jag aldrig skulle vilja vara utan.  Livet har varit som en gammal landsväg, den har svängt åt höger och åt vänster, det har varit jobbiga uppförs backar och härliga nerförs backar. Jag vill inte vara utan allt det jag upplevt men inte heller göra om mitt liv, det är så bra som det kan bli.
Idag har vi haft sovmorgon, långfrukost och morgonpromenad. Träffat roliga vänner och skrattat mycket, retat oss på konstiga beslut i riksdag och landsting. Irriterat oss över att ordet kränkt används i tid och otid. Vem i all sin dar blir kränkt av att Astrid Lindgren skrivit om en negerkung i Pippi Långstrump böckerna? Det är ju en saga eller en berättelse och inget annat.
Eftermiddagen ägnades åt att handla och handla. Potatis, ägg, lax, räksallad, franskbrödsbullar, och en jäkla massa andra saker, trots att vi hade en mängd kassar med hem fattades det Cider och present till Stina!!Morgondagen får bli en dag när glömskan åtgärdas.
Nu ska jag sätta mig  i älsklingsfåtöljen och göra absolut ingeting!!  Slötitta på TV och sticka lite på min förminsknings halsduk! Vad det är? Jo för att jag inte hela tiden ska stoppa saker i munnen och svälja ner dem så att jag blir tjockare och tjockare så stickar jag! Allt från sockar till förminsknings-halsdukar. Det funkar jag lovar, man kan inte både sticka och stoppa saker i munnen.

Här blir inga foton av mig och maken och heller inga foton av livet överhuvudtaget. Låt fantasin tala, och lev väl. Vi hörs.

Kärlek

 Kärleken kan vara så olika
Kärlek kan vara att hjälpa någon med strumporna som inte kan ta på dom själv.
Kärlek kan vara att se sitt nyfödda barn.
 Kärlek är något varmt och skönt som får hela min kropp att skaka och bara vilja vara nära någon.
Kärlek är att se sin älskade som det vackraste i hela världen fast skäggstubben är grå
Och kindpåsar som orakade hänger och slänger när han går.
 Kärlek kan vara att veta att Gud finns, att han alltid vill hjälpa mig och alla andra skarn ibland Guds barn .
 Kärlek kan vara att se naturen födas igen och igen och igen……….



måndag 29 september 2014

 Bokmässa i Göteborg!


Varje år är det bokmässa i Göteborg. Det är flera år sedan jag var där sist, därför var glädjen stor när jag fick erbjudandet att följa med  till Bokmässan i år!  Klockan 04.00 ringde mitt nya fina, röda väckarur,inte hörde  jag det! Maken som dessvärre hostat hela natten, var vaken och skakade liv i mig. När frukosten, i denna tidiga morgon, var avklarad var det dags att duscha bort morgontröttheten och försöka få ordning  på kropp och själ. Maken hade lovat att skjutsa mig till Kullan där mellansonens familj bor.  Han kom ner  från övervåningen något sliten efter en hård natts hosta och halsont, tog lite vatten och sin medicin och sen gav vi oss iväg. Strax före klockan sex rullade den gamla Renaulten in på uppkörseln till lilla huset på Prärien.
Maken backade bilen vinkade Hej då och återvände till Kyrkhult, morgonkaffe och morgonpromenad med Lady Di. Jag parkerade mig i baksätet på Saaben tillsammans med Trean i barnbarnsskaran och i framsätet satt mellansonen och hans fru. Kärdottern rattade vant den stora Saaben och vi vinkade Hej då till Skalman, vakt katt på stället.  Trean var ganska trött och inte särskilt talför så vi vilade tyst medan bilens motor spann lika skönt som Skalman, vaktkatten ni vet. Färden gick säkert mot Älmhult, mest känt för Ikea, vi svängde av mot just Ikea, men där var inte öppet så dags på morgonen så vi rullade vidare mot Folkets Hus i Älmhult.
Saab ska det va!!
 Där stod Gerts Buss parkerad och snabbt fylldes alla 50 platserna  och vi startade dagens färd mot Bokmässan!!  Det fanns alla sorters människor med på denna bussresa, familjer som vi, damer och herrar i alla åldrar, fnittriga tonårsflickor och en och annan sömnig gosse i de övre tonåren. Alla hade vi en sak gemensamt, vi älskar att läsa böcker! Det var ABF i Älmhult som anordnat resan och när alla var inräknade och alla hade kollat in alla och hittat sina platser, rullade vi ut mot Göteborg i en lite kall höstmorgon. ABF hade lagt ut lite frågor som skulle lösas, och en påse med frukt och kexchoklad till alla resenärer, i den lilla fickan på framförvarande ryggstöd. Trean och jag påbörjade frågorna, pratade om vad vi skulle se och höra på Bokmässan OCH kollade frukten och kexchokladen . Efter en stund sov de flesta i bussen dock inte Trean och hennes mamma. Jag halvslumrade och vips var i Falkenberg och sen var det ett litet stopp i Björkängen ( jag tror att rastplatsen hette så) för att fika och kissa. Som vanligt lång kö mest damer. Jag har funderat över varför  herrar inte blir kissnödiga lika fort som damer. Har inget bra svar på den frågan.  Trettio minuter senare var vi on the road again! Lite piggare efter kaffepaus, det hördes mer skratt och mer surr i bussen nu. Nästan prick klockan 10 landade vi utanför Svenska Mässan i Göteborg,m nu skulle alla  packa om  sina ryggsäckar, kolla in var bussen kommer att stå när vi ska hem och vilken tid den avgår, sen var det dags att uppleva! Uppleva Bokmässan, det är en riktigt fin upplevelse. Min fantastiska svärdotter hade via internet fixat" inträdesbilletterna" via Internet, så inte behövde vi stå i 45 minuters kön inte. Nej , vi seglade in som de värsta kungligheter, i en egen lite kö vid sidan om. Trean och jag kollade in var det fanns toaletter för nu var det lite kris!  10 meter kö ungefär, endast damer!!  Åter igen varför är det alltid så? När den lilla skaran på fyra personer var färdigkissade och hade  plockat av sig ytterkläder och packat ner i ryggsäckarna, klara , färdiga , GÅ!!
Oh kolla där är ju Vänsterpartiets förre partiledare, Lars Ohly ! Ja han var ju rätt snygg, med silver i håret och skratt i ögon och mun. Nej men titta där är ju f.d. Ärkebiskopen, han ser också väldigt trevlig ut. Snygg skjorta hade han också. Nu var vi framme vid  De litterära sällskapens montrar och vem stod  på scenen  om inte Birgit Carlsén. Hon läster ur Anders Henrikssons fantastiska små dikter och ledord. Hela hon är ju så otroligt charmig och Henrikssons texter verkar vara skrivna för just henne. Där blev vi, d.v.s. Kärdottern och jag kvar en lång stund , Trean och hennes pappa gick vidare till serier och filmmontrarna. När vi återförenades blev det, titta lite här och titta lite där. Hoppsan där var Ninnis cafe i Mörrum , måste ha hennes nya bakbok. Nu hade resten av familjen försvunnit men helt plötsligt var de där igen. Vidare vandrade vi. Såg så mycket, vackra julkort, brickor, böcker om idrott, trädgård, mat, stora och små romaner, försäljning av väskor och glasögon?, vad gjorde de där? Massor av små café och matställen. Alla dessa barnböcker av alla de slag, en liten hörna där barn kunde sitta och läsa ur böcker som bara var  för utlåning. 
Nu var hela familjen hungrig, och då påbörjades en vandring mot en restaurang som hette Estrad! Den fanns på andra våningen och dit kom vi med rulltrappan - men - sen gick och gick  vi , såg massor under tiden vi gick, choklad till  försäljning, matlagning med Leif Mannerström och hans kollega som jag inte vet namnet på och en glad Plura som också lagade någon forma av mat samtidigt som han berättade valda delar ur sitt liv, en  trädgårdsscen med olika föreläsare. Det blev en lång vandring mot Estrad men det var den värd. God mat och kaffe samt vila av ben gjorde att vi kunde ta itu med eftermiddagens vandring i den litterära världen. I ögonvrån såg jag Majgull Axelssons bok,
 "Jag heter inte Miriam" sväva förbi och lite längre bort  jag mötte en bekant, Kerstin Ericson , från Kyrkhult som numera heter något annat i efternamn och bor i Eksjö. Hej, hej, det var inte igår och så var vi borta från varandra igen. Jamen där är ju Paulina från Olofström med sin Kenneth från A - Ö, Hej hej igen och så vidare, Nu fick mellansonen fart han såg sin favoritförfattare Hans Rosenfelt och hans författar kollega Michael Hjort och deras  nya deckare " Den stumma flickan".  Kärdottern och Trean orkade inte mer de slog sig ner på golvet och väntade ut oss som sprang tillbaka och det blev en  signerad bok och ett foto på tre  glad boys. Mycket lycklig mellanson. Nu avslutade vi vårt besök på Bokmässan utan att jag hittat boken "Vems lilla mössa flyger?" av Barbro Lindgren, den får inhandlas från Adlibris, som det mesta jag köper  i bokväg, och gick till Liseberg,till Treans glädje. Dock var det så att det första som gjordes på Liseberg var inte att åka karusell och äta karamell utan  att se till att Farmor fick Kaffe!! Tanten började se lömsk ut, men efter glass och kaffe kändes det bättre. Som en "gube i låddan" dök lillasyster med make och barn upp, och min systerson John med sin familj som jag inte sett på ja, tio år tror jag.  Stort puss och kramkalas.
Det var då det 1979 på Liseberg......
 När klockan var 21.25 landade vi i Kyrkhult och  Trean kunde visa farfar sina fantastiska vinster från besöket på Liseberg,en megastor Toblerone och en  liten Paradis. Efter diverse kramar åkte Trean med familj vidare till Kullan och Skalman och jag satte mig tillrätta i älsklingsfåtöljen för att se näst sista avsnittet av "Det blodröda fältet", och  maken lägger sig tillrätta i gästsängen  för att  se slutet på fotbollsmatchen mellan  Genoa - Sampdoria.  Det slår mig att vi har det bra, väldigt bra i Sverige. Kan förflytta oss som vi vill nästan i alla fall, inget krig, inget terrordåd, ingen matbrist, kan se vad vi vill på TV och läsa vilka böcker vi vill och faktiskt uttrycka våra åsikter utan att hamna i fängelse.  Jag är glad att bo i Sverige och allra bäst är det nog att bo i Kyrkhult tror jag. Särskilt i Tulseboda. Nu får det bli godnatt för denna gången!

Natten närmar sig Tulseboda.

fredag 26 september 2014

Alla dagar året runt lär jag mig nya saker fast jag är en  tant!


Lärdomen idag blev att inte sno bilder hur som helst. Jag vet ju detta, men glad och lycklig över att hitta en bild på Stefan Lövén,  kopierade jag utan att berätta var jag hittat den. Hade turen att det var en vänlig man som lite fint kommenterade mitt inlägg och väldigt fint  påpekade att bilden var hans och att det inte var ok att sno bilder hur som helst. Jag har nu reparerat mitt misstag och det står under bilden att det var Bengt Bernströms blogg jag hämtat den från, ber en stilla bön att han accepterar min ursäkt och lovar att kolla lite mer innan jag kopierar bilder.

Hela denna veckan har varit en lärdomsvecka för mig, i att ta det lugnt och inse att har man ont i halsen, hostar elakt och är snuvig är det stillhet som gäller. Veckan började som alltid med en måndag, men denna måndagen hade jag ont i halsen och kände mig lite trött. Det blev rester till middag eftersom jag ville städa av mitt lilla hemkontor och sovrummet. Det känns skönt när allt är dammfritt även om det bara är för stunden , lite blommor från trädgården och rena gardiner i fönstren gör sitt till. Efter lunch blev det en härlig promenad längs vår fina Södersjö,höstfärgerna är så varma och vackra. Från den gröna granen och hasseln till den röda lönnen som glöder just nu. Lite kaffe när vi kom hem och sen var det dags att göra lite nytta. Jag har nämligen ett litet extraknäck, jo då jag är sådan förbaskad pensionär som tar jobbet från ungdomarna! Se där fick ni lite att reta er  på. Jag har dessutom inte varit hemmafru och passat man och barn i hela mitt liv, utan varit ute i arbetslivet hela mitt liv undantaget när jag var mamma ledig. Barnpassning ordnades med barnflickor och dagmammor. Det gick att kombinera arbetsliv, barn och make. Det blir mer än heltid om man räknar tiden på det betalda jobbet och tiden som gick åt för  att tvätta, städa, laga mat, förhöra läxor, gå på föräldramöte, hålla ordning i trädgård , göra saft och sylt, baka matbröd och kakor, följa med på läger och kolla alla fotbollsmatcher som gossarna och maken spelade. Jag hann under en period även vara med i truppmärkes gymnastik och gå på sy kurs. Idag begriper jag inte riktigt hur det gick till men så var det.

Tisdagen var jag helt ur slag och det blev inte mycket till arbete, mest gnäll och en eländig hosta. Fick i alla fall skickat iväg mitt lilla epos till Vår Hembygd och leta fram lite kort som skulle scannas.
Onsdagen var helt klart mycket bättre, nu kunde jag starta om igen som en gammal dator, vattna blommor, laga middag, dammsuga, och prata i telefon. Telefonen ringde hela förmiddagen, mycket trevligt prat blev det och en hel del skratt också för den delen. Den dagliga promenaden återupptogs, trots ett otrevligt små regnande. Dagen avslutades med ett par timmas pardans i Ryds Folkets Hus. En riktigt trevlig tillställning, mycket motion både för benen och munnen.
Nu, idag så här i slutet av veckan, kunde man ju tro att jag skulle städat!!  Det hade min kära mamma tyckt att jag skulle gjort, men icke. Jag har lagat mat. Revbensspjäll i ugn !!  Bland det godaste jag vet. Medan spjällen tog tid på sig i ugnen för att bli precis så mjälla och goda som de ska vara tillredde jag Cole slow efter ett recept som jag fått av den förstfödde. Under tiden som spjällen stod i ugnen var maken ute och  plockade ner äpplen ur ett av våra träd.  Dags för årets första tillagning av äppelhonung. Inte idag men kanske nästa vecka. Har inget med honung att göra, det är ett mjukt honungsliknande äppelmos efter ett recept från min mormor Alma. Det var ett rekordeligt fruntimmer ska ni tro. Hon skalade 12 liter äppelklyftor, det gör inte jag. Tre liter får räcka. Hon gjorde en massa annat också, t.ex sprättade  upp sockersäckar , klippte till dem så att det kunde bli en duk eller två, sen ritade hon ett fint blommönster och broderade i vackraste färger. När hon inte broderade, klippte hon mattrasor som hon vävde till stabila och vackra mattor.


I alla fall, imorgon bär det av till Göteborg med mellansonen och hans familj för ett besök på bokmässan. Maken som avskyr större folksamlingar stannar hemma och vaktar huset tillsammans med Lady Di.  Rapport om hur den resan förlöpte kommer.

torsdag 18 september 2014

Val, valdag, valvaka, älgloppor och barnbarn.....


Det går inte att missa att det är val den 14 september. Valaffischer, va lprospekt, valarbetare. Precis överallt finns det en påminnelse om att det är val. Utanför livsmedelsaffärerna står det massor av rödklädda människor och delar ut rosor med en hälsning från socialdemokraterna.  Jag har faktiskt inte sett en enda grön, orange eller ljusblå liten valarbetare! Valaffischerna sätts upp och rivs ner och sätts upp igen. Postlådan är full av valprospekt, alla vill berätta vad de ska göra om just de vinner valet!
 Det sista som hänt just mig är att en kväll när jag var på väg till körövning ringer telefonen, jag svarar som alltid; Käthy Nilsson.Till min häpnad säger rösten i andra änden av luren;Hej detta är Stefan Lövén, jag vill bjuda in dig till ett valmöte. Han pratade oavbrutet i ca 5 minuter, det tog mig ungefär 1 minut att förstå att det var en inspelad röst jag hörde,  att det inte var meningen att jag skulle svara på den långa harang av ord som sprutade in i mitt öra. När jag kom till klarhet hade han hunnit så långt att han sa, om du vill vara med ska du inte lägga på luren!! Det var precis det jag gjorde, la på luren. Skrattande gick jag in till maken som lyssnade på valdebatten i TV och berättade att minsann hade jag lyssnat till Stefan Lövéns tråkiga röst i 5 minuter. Först trodde  han inte på mig, verkade ju helt otroligt korkat att ringa upp och snacka strunt i 5 minuter med en äldre dam och dessutom inte förvänta sig något svar!! Vi konstaterade att nu var väl ändå gränsen nådd, nästa steg är naturligtvis att det ringer  på dörren och där står om inte Stefan Lövén, så kanske en annan valarbetare, som vill övertyga mig om, att hans eller varför inte hennes parti är det absolut rätta för mig att rösta  på. Vi kommer att låsa dörren och rulla ner och ha släckt i hela huset under lördag o söndag för att slippa dylika besök.

Bild: Bengt Bernstöms blogg
 bengt.bernstrom. blogspot.com 
bilden finns i bloggen under " Utnyttjad i S-Propaganda."
Nu kom jag ihåg att vi ska på barnbarnskalas på söndag och dessförinnan ska jag till kyrkan och välkomna vår nya präst Alve Svensson. Maken kommer att vara ute i skogen med Lady Di tills jag kommer hem och sen försvinner vi så fort vi kan. Om vi inte ska rösta? Det har vi gjort för en vecka sedan, då hade vi bestämt vem och vilket parti som skulle få våra röster. Vilket parti vi röstat på ? Det finns många att välja på och jag vet bara att aldrig i hela mitt liv skulle jag rösta på SD!!  Alla partier utom  SD har ju något man kan tycka är bra, men ett parti har flera saker jag gillar och det partiet fick min röst, hur maken röstade vet inte jag, vi lägger oss inte i vars o ens partitillhörighet.
Lägger oss gör vi däremot varje kväll i samma gamla säng som vi köpte för snart 50 år sedan. Tänk vilken kvalité det fanns då!!  Ärligt talat har vi bytt säng en gång när vi flyttade till Kyrkhult då blev det en vacker furu ram att lägga resår bottnar i. Men det är också väldigt länge sedan snart 44 år.


Nu blir det ett avbrott i skrivandet för jag har ont i mina axlar efter all grävning i trädgårdslanden igår och idag. Har flyttat rosor och höstanemoner.Det blev riktigt fint när vi var klara idag. Nu blir det inte mer trädgårdsarbete denna vecka.

Idag är det torsdag och flera dagar sedan valet och det inte så roliga valresultatet - men - vi lever i en demokrati och det var folkets vilja så nu kör vi med SD som ingen vill veta av och som kan bli det parti som kan avgöra vem som får igenom sin budget! Vi är trots allt 87 % som inte gillar SD så det borde ju ändå gå bra för Sverige, eller vad tror ni som läser detta?
Jag och min väninna som är sju år äldre än jag har idag  farit genom skog och mark i racerfart - eftersom vi jagades av ÄLG LOPPOR!!  Vilket jäkla gissel och många var dom. Promenaden som var tänkt att gå fram i sakta mak, med många stopp och mycket motionerade av munnen, blev istället till en fartfylld, med snudd på farlig, färd över stock och sten, över trasiga spångar, genom långt gräs och träskmark. Till slut andfådda och trötta kastade vi oss ner på bänken vid Södersjön och loppade av varandra! Dessa  små äckliga loppor som har små sugfötter att sitta fast med i håret och på armar och ben!!Jag ska inte ut i skogen mer på flera dagar det får bli asfalt så långt ögat når! Inte nog med att lopporna jäklades, även datorn var på bråkhumör, jag råkade, ja just råkade nudda  någon knapp som gjorde att texten blev JÄTTESTOR . Nästan bara text och inga bilder och ingen aning om hur jag gjort. Som tur var, kunde min älskade ETTA i barnbarnsskaran hjälpa mig och vips var det normal text igen!! Jag vet fortfarande inte hur jag gjorde när jag förstorade men nu vet jag hur man förminskar!!

lördag 6 september 2014


Gratis skönhetsupplevelse i Guds vackra natur.....



Vilken inspiration, att skriva jag fick idag när vi gick motionsslinga idag på morgonen ! Går det att med ord beskriva hur vackert det kan vara en förmiddag längs Södersjöns stränder? Jag vill göra ett försök. Vattnet ligger blankt och sammetssvart och lite gåtfullt , dimman håller på att lätta och ger ett lätt förföriskt ljus åt Kyrkhult idag. Bokarnas sväv, för att härma Martinsson, är fortfarande ljusgröna medans björkens löv har klargula prickar mitt i allt det gröna. Ormbräkena har fått en ljusbrun höstfärg och den står sig vackert mot blåbärsriset rödgula blad som klätt marken som en matta vävd av någon berömd konstnär. Himlen blir allt klarare och solen kommer sakta fram, vinden är ljum men luften fylld av syre och inte alls lika tung som sommarens varm, varma luft. Längs hela den slingriga grusvägen står träd och buskar i höstfärger och glittrar i solens alltmer varma strålar. Björnbärs riset har gett oss solvarma goda björnbär att äta som dom är, eller omvandla till sylt och marmelad för att inte tala om glass och björnbär. Himmelsk röra skulle jag kalla det! Bladen är fortfarande riktigt gröna och ser väldigt fräscha ut, hallon riset däremot har intagit höstfärger och närmar sig alltmer vintervilan. Granarna är gröna och bildar en vägg mot bostadsområdet bakom den mossbelagda stengärdsgården. På "kalhygget" har sly börjat växa upp , det är skirt grönt trots att det höst. Den röda flugsvampen med sina vita prickar påminner mig om en bok som jag hade som liten. Livet i skogen  med illustrationer och text av Aina Johansson.   
   


Jag var sju år när jag fick den en julafton av min mormor Alma. Lite trasig i ryggen och någon sida har mamma tejpat fast men Boken lever. Jag har läst den många många gånger och kan än idag läsa den med glädje. Mina barn och barnbarn har däremot aldrig varit förtjusta i den.

När jag kommer hem upptäcker jag att i häcken lyser det av röda blommor!!  Vid närmare kontroll, genom att skicka bilder till de som förstår sig på växter bättre än jag och googlande på nätet, vet jag nu att det är Benved som har så vackra fröhus.    




Hu den hamnat i häcken vet jag inte, vi har bott i huset i snart 45 år och vi har aldrig sett dessa fröhus förr. Stammen visar dock att det är en gammal planta, så jag gläds över att jag fick se det i år i alla fall. På den andra sidan av tomten tronar en lönn mitt i bokhäcken. Ganska högt över häcken och med alldeles mörkgröna blad, helt ovetande om att den borde ha börjat gulna nu när hösten närmar sig.Trädgården har överhuvudtaget  intagit sin vandring mot höst och sedermera vinter. Dahliorna blommar men regnet har gjort dem, lite hängiga och fula i ytterkanterna. Rosorna är trötta alla utom den vita som blommar vackert där den står granne med den rosa krysantemumen. Dillen har släppt alla sina frö, potatis, morötter och lök är redan upptagna och till och med uppätna. Lite längre ner blommar fortfarande orange sommardahlior dock väldigt ensamma, alla andra växter har startat med att växla ned mot hösten med röda blad och torra fröställningar.



Jag började skriva igår och idag är det lördag och nu ska jag gå ner i köket och laga mat till eftermiddagens gäster. Ungstekt ox/fläskfilé med ungsbakad potatis och bearnais sås( fast det är lite fusk med såsen, det är Lallerstedt). Till efterrätt blir det blåbärspaj och till kaffet hallontårta.
Gästerna är inte många, två trevliga människor i vår egen ålder så det blir en lugn tillställning, men säkert glada skratt och trevliga och intressanta samtal.

onsdag 3 september 2014

Köp tre betala för två......



Oh, va billigt!! Jag köper och köper och garderob och lådor är fulla av kläder, jag inte behöver eller kommer att använda någonsin!!  Vilket smart trick av affärerna,"Köp tre betala för två!!", för att vi konsumenter ska handla som dårar utan att tänka. Synd för dom, att jag använde insidan av huvudet ,  när jag häromdagen fick ett erbjudande om att inhandla behå, detta klädesplagg för damer.  Då jag numera endast har ett bröst, även om det är som min lilla 4 i barnbarns skaran säger, det är större än mina båda så du klarar dig med ett mormor, så borde ju den behå jag inhandlar kosta hälften av det normala priset. Så är det tyvärr inte!! Tvärtom kostar den  dubbelt så mycket, vilket gör att jag inte har 10, 15 stycken att välja bland nu för tiden. I alla fall kollade jag  på detta fantastiska företags hemsida,  som säljer specialgjorda kläder för oss som mist ett eller båda brösten och kan konstatera att  den behå jag vill ha kostar 820 kr, ja just det ,inte reapris precis. Tittade lite mer ,  om det fanns någon  behå som var en aning billigare,  jo det fanns en som jag gillade för 595 kr. Nu hör det ju till saken att jag måste köpa tre stycken behå för att kunna utnyttja detta fantastiska erbjudande. Ok -  det fanns en enkel vardags behå också,  utan vare sig spets eller bågar för det simpla priset 275 kr, totalpris 1.690 kr. Då insåg jag plötsligt att jag borde räkna ut vad en behå kostade, ta tre betala för två betyder att man inte betalar för den billigaste,  priset blev per behå 471 kr.   Om jag då istället köper endast  den behå för 820 kr, som jag egentligen vill ha och som jag tycker att jag behöver , får jag 595 kr över som jag kan spendera på  bio, teater , böcker, eller något annat som jag verkligen behöver ! Vem vet om jag någonsin behöver de två behå som jag köper utan att egentligen vara i behov av ? Jag kanske ramlar nerför källartrappan och slår ihjäl mig imorgon eller går ner 15 kg(önsketänkande) men i alla fall. Företaget tjänar pengar på att lura mig att tro att jag behöver en massa saker, bara för att det låter billigt!
Så nu är jag klar med gnället nu ska jag berätta lite roligheter istället.

Som hur det går till när vi är på Loppis! Vårt stora gemensamma intresse för tillfället! Jag hittade gardiner i rött och grönt gick inte att motstå tre stycken gardinkappor av varierande längd och bredd för TIO kronor!!
Nu pågår febril tankeverksamhet för att anpassa  dessa gardinkappor till mina fönster i köket! Har insett att det inte är fem minuters arbete utan mera 5 veckor som behövs. Men vadå - jag är numera en glad pensionär som sover till 08.30 och äter frukost och läser B LT i flera timmar. Sen ränner jag runt i skogen för att bli smal som en vidja igen, vilket saboteras varje dag genom att jag  ÄTER och ÄTER!!  Allt från mat till honungsrostade jordnötter. Maken försvann i vimlet på Loppisen  och återkom med GLAS, vilken överraskning! Fler glas än som gick in i det alldeles nyinsatta skåpet på övervåningen. Nästa plats KÄLLAREN,men jag hittade flera glas i ett av skåpen i vardagsrummet idag , han måste ha missat att gå ner för den sista trappan, eller ??
Mer trevliga saker som hänt, det underbara vädret idag.Sol, blå himmel och varmt. Inte en regndroppe i sikte. Jag har putsat de sista fönstren , hela villan har nyputsade fönster just nu i alla fall. Ja, jag vet det kommer regn, blåst, ökensand, sniglar, flugor o annat otyg som smutsar ner dem igen. Men just nu rena fina fönster som går att titta ut genom och fullt med återblommande orkidéer i det ena fönstret. När vädret är så härligt vill jag ut i trädgården och idag kom  flera växter i jorden. Vad dom heter, namn är inte min starka sida men i den gamla snart utdöda rodododenron busken har jag satt plantor som jag fått av bästa väninnan, dom kommer att få bär som fåglarna gillar och det är alltid roligt, samt en liten gul växt, ja ja jag kan inte namnen, får återkomma med dem lite längre ner, under korkeken jag fick när jag fyllde 65 av bästaste väninnan och hennes rara lille gube!

Rensade bland rosenbuskarna och klippte rent dahlior som regnet förstört.  Hittade som vanligt snäcksniglar i massor, de bärs med till spannen med okänt mördarmedel och släpps ner utan bedövning. Så är det mina vänner och inte ett dugg dåligt samvete har jag, om DE äter upp mina blommor, min sallad , mina bönor m.m., då är det krig och i krig slår man ihjäl fienden!!
Nu har maken bjudit på kvällsmat, grillad korv med bröd, och vi kunde sitta i solen på altanen, kan inte bli bättre. Altanen mot vägen bjuder på underhållning, häcksax som arbetar idogt, ett antal tre, fyra stycken små hundar som skäller som besatta, människor som går förbi utan att se oss men vi kan HÖRA dem! En och annan moped, bil, traktor modell större och till och med cyklister kör genom lilla Kyrkhult i denna fagra sensommarkväll. Det vi inte hörde i kväll var röster från fotbollsplanen eller fågelkvitter, annars förekommer bådadera ganska ofta även på kvällarna.
Korkeken!!

måndag 25 augusti 2014


Hynnenäs, bara namnet.....



Björkbackens dansbana i Hynnenäs, ligger verkligen i en björkbacke. En rotunda med tak, väggar och fönster. Ser likadant ut som för 50 år sen, när jag mer frekvent besökte de flesta närliggande dansbanor. Till och med toaletten var från 50-talet.


 När vi äntligen kom fram kom också regnet. Det formligen vräkte ner, paraplyerna i baksätet kom väl till pass. När vi parkerat bilen, löst biljett och tagit oss in i rotundan gällde det att hitta en plats att sätta kaffekorg och rumpa på!!  Det var redan fullt med gamlingar alla över 65 år, damer och herrar, så vi platsade bra i gänget. Det var ett färgglatt gäng damer, allt från vitt till svart. En mycket stilig kvinna i en röd klänning med vita prickar och välordnade lockar och knallröda läppar slog sig ner jämte oss. Lite senare kom en lite rundlätt dam med svart klänning och knallgula tights och gråmelerat hår kom med sitt lilla gäng bestående av en syster tror jag och en väninna och deras män och satte sig hos oss också. De knallgula tights var en glad och skrattig kvinna som genast tog kommandot vid bordet och  på dansbanan. Hennes syster och väninna var inte lika hejiga men pratglada och dansanta var dom alla tre. Det buggades och Svingades och foxtrottades så till den milda grad att en del herrar måtte byta skjorta i pausen. Trots att det inte fanns några dörrar att stänga ute kylan från vinden och regnet. Den rödklädda kvinnan fick tyvärr inte dansa  så mycket, hon var både snygg och dansant men ingen herre verkade gilla henne, så hon blev vad vi kallade en panelhöna förr. Men det var dom som fick dansa, hela tiden, så svetten rann i pannan, det gick till så att när dansen var nästan slut ryckte det i ärmen och så hade man en annan kavaljer och efter pausen blev det damernas tur att rycka i ärmen och det ska jag säga att det var dom duktiga  på. Snabba som vesslor, maken hann inte onnan, svetta o trötta o velle bara seda ain stonn men ölla velle dansa mä hanom!! Tillslut såg jag honom försvinna ut i den sena kvällen, som tur var hade regnet slutat, så när han kom in var han inte duschad men betydligt svalare och samma skjorta hade han på sig!



Innan det blev paus, spelades det Jägardansen ,namnet stämmer det blev en jakt utan dess like. Här gällde det att kasta sig över första bäste "karrarant," om man ville dansa och det ville jag!  Dansa Jägardansen är som att spela  på lotteri, antingen drar man en nit, och får försöka hänga med i hit och dit och slit och släng i dansens virvlar eller drar man en vinstlott och får glida runt på dansgolvet o njuta till musikens ljuva toner. Jag kan säga att jag fick göra båda delarna. Dessutom fanns där en karl som utmärkte sig genom att hela tiden snurra och   vända och backa och promenera över dansgolvet, i och för sig i takt med musikensamtidigt som  han log hela tiden och såg ut som; Ser ni vilken danscharmör jag är? När han egentligen var liten och rund och dansade si så där. Men där fanns andra också som var väl insatta i dansens konst. Långa, korta, tjocka och smala. Väldoftande, svettdoftande, brännvinsdoftande och "förmycketrakvattendoftande"! En del i kläder som satt där dom skulle och i lagom storlek, andra i ett nummer för små skjortor och ett nummer för stora byxor! Nåväl alla damer var inte heller så snyggt klädda. En snipig svarthårig liten dam hade hittat skor med jättehöga klackar som hon inte hanterade så bra och svarta smala byxor och guldskärp. Överdelen liknade mest en svart trasa som hängde lite snett på henne.  En annan dam var lång och smal som en "hässjestör" och såg ut som om hon var på begravning. Men alla dansade dom, mer eller mindre bra. Roligt att vara iakttagare ibland, dock inte alltför länge, "panelhönekänslan" kommer snabbt!!
Efter en välbehövlig paus med kaffe, prat och skratt var vi redo för nästa avdelning. DAMERNAS!
Nu började den verkliga kalabaliken!  Kärringarna var som vesslor, jättesnabba. Jag hade inte en chans, tills jag förstod att här gäller djungelns hårda lag. Snabbast vinner!!  Sen svävade även jag omkring i min vita sommarkjol och turkos jumper. Synnerligen kallt om bena ska jag säga. När solen gått ner bakom "bonnens" dass, var dansen slut och vi återvände till hemmets lugna vrå, med trötta ben och skrattet o musiken i gott minne.


Så många dagar.... Lilla tanten kan inte räkna dem alla, dessa dagar utan Lilla farbrorn. Dagar när inget är roligt, dagar när hon trivs med...