Lördagsgodis till Fredagsmys.......

Fredagsmys, detta ny gamla ord. När barnen var små  hette det lördagsgodis men fredagen var lite av en uppesittarkväll. Gärna med lite god mat och så det obligatoriska lördagsgodiset som delades ut redan på fredagskvällen efter maten. 

Vad gjorde vi efter maten? Ibland spelade vi spel men oftast sprang pojkarna ut, i alla fall  på sommarhalvåret och spelade boll eller" tennismotväggen".  Lillasyster Yster lekte med kompisen. Ibland hade de snokungar i en skokartong som skjutsades runt på cyklarna tills kompisens pappa upptäckte vad dom hade för sig i garaget mellan cykelturerna. Det var nämligen i garaget som snokungarna bodde, när dom inte var ute och gungade eller åkte cykel. Ibland for hela familjen ut och fiskade eller badade  på kvällen, om vädret tillät. Barnprogram fanns redan då och det hände att det var barnprogrammet som gällde och då tittade vi tillsammans, efteråt var det högläsning och bråk om vem som fick vara i badrummet längst. När alla barnen lagt sig brukade jag röja av och förbereda inför helgen, det var allt som oftast fotbolls matcher som skulle spelas för gossarnas del och lillasyster Yster fick hänga med. Det var resor med bil till Hemsjö, Ringamåla, Svängsta, Vilshult och Gammalstorp . Hela bilen full med glada pojkar som älskade att spela boll, och så förstås lilla syster Yster som älskade att vara med bland brödernas kompisar . Mamma var chaufför eftersom pappa jobbade i stort sett alla helger  Det var naturligtvis inte så, han körde också som en galning fram och tillbaka mellan olika fotbollsplaner. När familjen återkom till hemmet var det en hungrig familj som behövde mat och som den förståndiga mamma jag var hade jag lagat mat i förväg, vilken känsla, när den hungriga familjen bänkade sig kring matbordet för att äta och diskutera matchen, hur dum kan en domare bli? Varför tog inte största storebror den bollen? Alldeles omöjlig men vi vann ju i alla fall och det var ju bra. Sen var  det dax att ta itu med de  smutsiga fotbollskläderna som skulle tvättas och hängas till tork. Gossarna var duktiga  på att tvätta och packa sina väskor jag var aldrig inblandad i den delen av idrotten. 

Så var det då, idag har vi inte vare sig Fredagsmys eller Lördagsgodis , på detta stället!  Vi myser runt alla dagar året runt som de glada pensionärer vi är. Idag blev det en skink och korvsallad  till kvällsmat. Och till detta drack vi det goda vattnet från Halen!!  Tänk att vi inte ska ha kvar det, illa dumt beslut av kommunen, och dyrt dessutom. Planeringen för helgen ser ut som så här, lördag morgon ska jag på kvinnofrukost i församlingshemmet. Min favoritpräst nummer 1 kommer, Solveig Wollin. Maken åker ut i skogen för att försöka hitta älgarna som inte visat sig på hela veckan. Dom vet säkert att det är älgjakt och håller sig undan. Sen blir det middag framåt kvällen och innan dess ska jag hunnit med att sortera alla mina femtioelva pelargonier och ställt in dem för vinterförvaring. Funderar över om jag ska våga föreslå kaffe och en god kaka under eftermiddagen? Det tål att tänka på. Söndag innebär högmässa för mig och skogen för maken. Avslutar helgen med att dricka the och nybakade scones med mycket grovt mjöl i. Inga socker orgier här inte. 

Vad är det som händer ...

När dagen kan bli förstörd av att BLT missat lägga sporten i del 2?  När det tar mycket längre tid att äta frukost? När hela förmiddagen ägnas åt att småplocka runt i hela huset utan att få nå´t enda vettigt gjort?

Det går ju att riva ut sporten och ge den till maken så att lugnet kring frukostbordet upprättas. Frukosten kan ju snabbas upp med en stående kopp kaffe samtidigt som jag läser BLT. Det går ju faktiskt att sluta springa runt i ekorrhjulet och istället ägna tiden åt det som måste göras, så att den övriga tiden på dagen kan ägnas åt roliga saker!v

Men - OM - jag läser BLT och äter frukost i lugn och ro, och därefter bäddar och diskar medan maken motionerar med Lady Di. så har redan minst två timmar av dagen gått åt, återstår 10timmar.
Av dessa  10 timmar lägger jag minst 1 timme i badrummet, för att duscha och inte minst borsta tänderna. Förr gick detta att ordna  på en halv timme - Nu - duschen är inga problem men att numera rengöra tänderna, först mellanrums borsten  sen  el tandborsten, sen mellanrumsborsten och dess i mellan skölja med massor av vatten, Sen skölja hela munnen med FLUX, munvatten som innehåller fluor mot karies, med lite otur har jag en förkylningsblåsa och då ska den sköljas med ett annat medel. När jag äntligen är klar med munnen är det hårets tur, inte är det mycket till hår jag har men det ska i lite skum för att få styr  på testarna och sen ska det blåsas och borstas till en snygg frisyr. Nu tänker ni att nu är ju klar, men icke då. Det fattas ett ansikte! Där det förr satt snygga ögonbryn ska det sättas dit med borste och penna så att det ser ut som om det är äkta ögonbryn. Sen ska alla röda bristningar i mitt lilla face bort med lite hudcreme och sen lite "doftagott" bak lilla örat. Nu börjar det likna nåt. Dags för dagens klädsel. Det ska vara rena kläder som stämmer väl i färg med mitt humör för dagen. Ta svart människa tänker ni, men ack ibland vill jag vara tant Gredelin och ibland tant Orange eller tant Röd. Det gäller att även hitta ett par sockar i min "socklåda" som stämmer i färg. Inte helt lätt ibland. Nu har det gått flera timmar av förmiddagen och det är dax att börja tänka på dagens lunch.

Det är lätt, för det sitter en meny för flera veckor på kylskåpet.Meny för en vecka har jag gjort sen 1965 och dylika rutiner ändras inte i ett nafs. Däremot följer jag inte menyn slaviskt längre, jag fuskar, ibland äter vi på lokal och ibland hittar jag rester i frysen och då blir det dagens rest till lunch!
Sen mina vänner är resten av dagen min. Jag kan ägna mig åt att leka grävling. Krypandes omkring i trädgården i ett par gamla lappade byxor och en minst 20 år gammal fleece, lukar jag land efter land, gräver upp och gräver ner blommor, plocka sniglar och  lägga dem i dödens låda( Vatten och något av makens kemikalier som han förvarar i uthuset)!Eller så kan jag sy saker av det som ligger i min "projekt kasse", kuddar, förkläden, gardiner, näsdukar och lagningar av diverse kläder och skor. Baka gör jag också, experimenterar  för att hitta kakor och pajer till maken som inte längre ska äta vanligt vitt socker. Experimenten  går olika bra, muffinsen blev nästan godkända, äppelkakan blev riktigt bra och matbröden lyckas jag alltid med. Det som blev mindre bra var ett recept jag hittat i en tidning, säger inte vilken, en småkaka, maken definierade den som HÖNSMAT, jag var inte lika drastisk , men inte ens med smör och ost skulle den vara god om jag säger så.

Promenader kan jag ägna mig åt, genom skogar, på småvägar, längs åar och sjöar. Naturen ger mig mycket glädje. Nu har jag ett nytt nöje, Gymnastik!!  Jo då det finns även i Kyrkhult, men jag skulle vilja säga att man nog måste vara en tant för att gilla just den gymnastiken. Rolig och skön musik, mycket hit och dit, höger, vänster och klapp här och klapp där. Gå och svänga med armarna framåt och bakåt. Veva med armar och ben åt olika håll.  Mycket bra för rörlighet och koordinationen. Precis vad jag behöver. Dessutom tio glada tanter, det blir mycket skratt och livsglädje.  När det lider mot kvälls blir det antingen bloggen, bok eller korsord. TV blir det när det råkar finnas något som jag vill se, OM jag inte är trött för då kan jag sitta och sticka och titta på vad som helst t.o.m . sport!

Som det kan vara ...och som det blev när det inte blev som det skulle!!

Jojo, ibland blir det aldrig mer som jag skulle velat, att det skulle varit. Hur många gånger har jag inte tänkt så??  Men - OM - inte om hade varit hur hade det varit då? Det kan ju ingen veta förrän det redan har hänt det som inte fick hända. Hur i all sin da´r ska jag komma ur det här eländet?

Nu blev det som det blev och det blev riktigt bra. En man som följt mig genom livet, i princip aldrig klagat över min matlagning eller städning eller något annat heller för den delen. Tre underbara ungar som gett mig två fantastiska kärdöttrar och en underbar kärson och fem helt underbara, fantastiskt härliga barnbarn. Tillsammans har vi, maken och jag ,  fått uppleva massor av sorger och glädjor, vi har fått lära känna varandras syskon och deras äkta hälfter, varandras föräldrar på gott och ont. Jag har fått nya vänner för livet som jag aldrig skulle vilja vara utan.  Livet har varit som en gammal landsväg, den har svängt åt höger och åt vänster, det har varit jobbiga uppförs backar och härliga nerförs backar. Jag vill inte vara utan allt det jag upplevt men inte heller göra om mitt liv, det är så bra som det kan bli.
Idag har vi haft sovmorgon, långfrukost och morgonpromenad. Träffat roliga vänner och skrattat mycket, retat oss på konstiga beslut i riksdag och landsting. Irriterat oss över att ordet kränkt används i tid och otid. Vem i all sin dar blir kränkt av att Astrid Lindgren skrivit om en negerkung i Pippi Långstrump böckerna? Det är ju en saga eller en berättelse och inget annat.
Eftermiddagen ägnades åt att handla och handla. Potatis, ägg, lax, räksallad, franskbrödsbullar, och en jäkla massa andra saker, trots att vi hade en mängd kassar med hem fattades det Cider och present till Stina!!Morgondagen får bli en dag när glömskan åtgärdas.
Nu ska jag sätta mig  i älsklingsfåtöljen och göra absolut ingeting!!  Slötitta på TV och sticka lite på min förminsknings halsduk! Vad det är? Jo för att jag inte hela tiden ska stoppa saker i munnen och svälja ner dem så att jag blir tjockare och tjockare så stickar jag! Allt från sockar till förminsknings-halsdukar. Det funkar jag lovar, man kan inte både sticka och stoppa saker i munnen.

Här blir inga foton av mig och maken och heller inga foton av livet överhuvudtaget. Låt fantasin tala, och lev väl. Vi hörs.

Kärlek

 Kärleken kan vara så olika

Kärlek kan vara att hjälpa någon med strumporna som inte kan ta på dom själv.

Kärlek kan vara att se sitt nyfödda barn.

 Kärlek är något varmt och skönt som får hela min kropp att skaka och bara vilja vara nära någon.

Kärlek är att se sin älskade som det vackraste i hela världen fast skäggstubben är grå

Och kindpåsar som orakade hänger och slänger när han går.

 Kärlek kan vara att veta att Gud finns, att han alltid vill hjälpa mig och alla andra skarn ibland Guds barn .

 Kärlek kan vara att se naturen födas igen och igen och igen……….

 Bokmässa i Göteborg!

Varje år är det bokmässa i Göteborg. Det är flera år sedan jag var där sist, därför var glädjen stor när jag fick erbjudandet att följa med  till Bokmässan i år!  Klockan 04.00 ringde mitt nya fina, röda väckarur,inte hörde  jag det! Maken som dessvärre hostat hela natten, var vaken och skakade liv i mig. När frukosten, i denna tidiga morgon, var avklarad var det dags att duscha bort morgontröttheten och försöka få ordning  på kropp och själ. Maken hade lovat att skjutsa mig till Kullan där mellansonens familj bor.  Han kom ner  från övervåningen något sliten efter en hård natts hosta och halsont, tog lite vatten och sin medicin och sen gav vi oss iväg. Strax före klockan sex rullade den gamla Renaulten in på uppkörseln till lilla huset på Prärien.

Maken backade bilen vinkade Hej då och återvände till Kyrkhult, morgonkaffe och morgonpromenad med Lady Di. Jag parkerade mig i baksätet på Saaben tillsammans med Trean i barnbarnsskaran och i framsätet satt mellansonen och hans fru. Kärdottern rattade vant den stora Saaben och vi vinkade Hej då till Skalman, vakt katt på stället.  Trean var ganska trött och inte särskilt talför så vi vilade tyst medan bilens motor spann lika skönt som Skalman, vaktkatten ni vet. Färden gick säkert mot Älmhult, mest känt för Ikea, vi svängde av mot just Ikea, men där var inte öppet så dags på morgonen så vi rullade vidare mot Folkets Hus i Älmhult.

Saab ska det va!!

 Där stod Gerts Buss parkerad och snabbt fylldes alla 50 platserna  och vi startade dagens färd mot Bokmässan!!  Det fanns alla sorters människor med på denna bussresa, familjer som vi, damer och herrar i alla åldrar, fnittriga tonårsflickor och en och annan sömnig gosse i de övre tonåren. Alla hade vi en sak gemensamt, vi älskar att läsa böcker! Det var ABF i Älmhult som anordnat resan och när alla var inräknade och alla hade kollat in alla och hittat sina platser, rullade vi ut mot Göteborg i en lite kall höstmorgon. ABF hade lagt ut lite frågor som skulle lösas, och en påse med frukt och kexchoklad till alla resenärer, i den lilla fickan på framförvarande ryggstöd. Trean och jag påbörjade frågorna, pratade om vad vi skulle se och höra på Bokmässan OCH kollade frukten och kexchokladen . Efter en stund sov de flesta i bussen dock inte Trean och hennes mamma. Jag halvslumrade och vips var i Falkenberg och sen var det ett litet stopp i Björkängen ( jag tror att rastplatsen hette så) för att fika och kissa. Som vanligt lång kö mest damer. Jag har funderat över varför  herrar inte blir kissnödiga lika fort som damer. Har inget bra svar på den frågan.  Trettio minuter senare var vi on the road again! Lite piggare efter kaffepaus, det hördes mer skratt och mer surr i bussen nu. Nästan prick klockan 10 landade vi utanför Svenska Mässan i Göteborg,m nu skulle alla  packa om  sina ryggsäckar, kolla in var bussen kommer att stå när vi ska hem och vilken tid den avgår, sen var det dags att uppleva! Uppleva Bokmässan, det är en riktigt fin upplevelse. Min fantastiska svärdotter hade via internet fixat" inträdesbilletterna" via Internet, så inte behövde vi stå i 45 minuters kön inte. Nej , vi seglade in som de värsta kungligheter, i en egen lite kö vid sidan om. Trean och jag kollade in var det fanns toaletter för nu var det lite kris!  10 meter kö ungefär, endast damer!!  Åter igen varför är det alltid så? När den lilla skaran på fyra personer var färdigkissade och hade  plockat av sig ytterkläder och packat ner i ryggsäckarna, klara , färdiga , GÅ!!

Oh kolla där är ju Vänsterpartiets förre partiledare, Lars Ohly ! Ja han var ju rätt snygg, med silver i håret och skratt i ögon och mun. Nej men titta där är ju f.d. Ärkebiskopen, han ser också väldigt trevlig ut. Snygg skjorta hade han också. Nu var vi framme vid  De litterära sällskapens montrar och vem stod  på scenen  om inte Birgit Carlsén. Hon läster ur Anders Henrikssons fantastiska små dikter och ledord. Hela hon är ju så otroligt charmig och Henrikssons texter verkar vara skrivna för just henne. Där blev vi, d.v.s. Kärdottern och jag kvar en lång stund , Trean och hennes pappa gick vidare till serier och filmmontrarna. När vi återförenades blev det, titta lite här och titta lite där. Hoppsan där var Ninnis cafe i Mörrum , måste ha hennes nya bakbok. Nu hade resten av familjen försvunnit men helt plötsligt var de där igen. Vidare vandrade vi. Såg så mycket, vackra julkort, brickor, böcker om idrott, trädgård, mat, stora och små romaner, försäljning av väskor och glasögon?, vad gjorde de där? Massor av små café och matställen. Alla dessa barnböcker av alla de slag, en liten hörna där barn kunde sitta och läsa ur böcker som bara var  för utlåning. 

Nu var hela familjen hungrig, och då påbörjades en vandring mot en restaurang som hette Estrad! Den fanns på andra våningen och dit kom vi med rulltrappan - men - sen gick och gick  vi , såg massor under tiden vi gick, choklad till  försäljning, matlagning med Leif Mannerström och hans kollega som jag inte vet namnet på och en glad Plura som också lagade någon forma av mat samtidigt som han berättade valda delar ur sitt liv, en  trädgårdsscen med olika föreläsare. Det blev en lång vandring mot Estrad men det var den värd. God mat och kaffe samt vila av ben gjorde att vi kunde ta itu med eftermiddagens vandring i den litterära världen. I ögonvrån såg jag Majgull Axelssons bok,
 "Jag heter inte Miriam" sväva förbi och lite längre bort  jag mötte en bekant, Kerstin Ericson , från Kyrkhult som numera heter något annat i efternamn och bor i Eksjö. Hej, hej, det var inte igår och så var vi borta från varandra igen. Jamen där är ju Paulina från Olofström med sin Kenneth från A - Ö, Hej hej igen och så vidare, Nu fick mellansonen fart han såg sin favoritförfattare Hans Rosenfelt och hans författar kollega Michael Hjort och deras  nya deckare " Den stumma flickan".  Kärdottern och Trean orkade inte mer de slog sig ner på golvet och väntade ut oss som sprang tillbaka och det blev en  signerad bok och ett foto på tre  glad boys. Mycket lycklig mellanson. Nu avslutade vi vårt besök på Bokmässan utan att jag hittat boken "Vems lilla mössa flyger?" av Barbro Lindgren, den får inhandlas från Adlibris, som det mesta jag köper  i bokväg, och gick till Liseberg,till Treans glädje. Dock var det så att det första som gjordes på Liseberg var inte att åka karusell och äta karamell utan  att se till att Farmor fick Kaffe!! Tanten började se lömsk ut, men efter glass och kaffe kändes det bättre. Som en "gube i låddan" dök lillasyster med make och barn upp, och min systerson John med sin familj som jag inte sett på ja, tio år tror jag.  Stort puss och kramkalas.

Det var då det 1979 på Liseberg......

 När klockan var 21.25 landade vi i Kyrkhult och  Trean kunde visa farfar sina fantastiska vinster från besöket på Liseberg,en megastor Toblerone och en  liten Paradis. Efter diverse kramar åkte Trean med familj vidare till Kullan och Skalman och jag satte mig tillrätta i älsklingsfåtöljen för att se näst sista avsnittet av "Det blodröda fältet", och  maken lägger sig tillrätta i gästsängen  för att  se slutet på fotbollsmatchen mellan  Genoa - Sampdoria.  Det slår mig att vi har det bra, väldigt bra i Sverige. Kan förflytta oss som vi vill nästan i alla fall, inget krig, inget terrordåd, ingen matbrist, kan se vad vi vill på TV och läsa vilka böcker vi vill och faktiskt uttrycka våra åsikter utan att hamna i fängelse.  Jag är glad att bo i Sverige och allra bäst är det nog att bo i Kyrkhult tror jag. Särskilt i Tulseboda. Nu får det bli godnatt för denna gången!

Natten närmar sig Tulseboda.

Alla dagar året runt lär jag mig nya saker fast jag är en  tant!

Lärdomen idag blev att inte sno bilder hur som helst. Jag vet ju detta, men glad och lycklig över att hitta en bild på Stefan Lövén,  kopierade jag utan att berätta var jag hittat den. Hade turen att det var en vänlig man som lite fint kommenterade mitt inlägg och väldigt fint  påpekade att bilden var hans och att det inte var ok att sno bilder hur som helst. Jag har nu reparerat mitt misstag och det står under bilden att det var Bengt Bernströms blogg jag hämtat den från, ber en stilla bön att han accepterar min ursäkt och lovar att kolla lite mer innan jag kopierar bilder.

Hela denna veckan har varit en lärdomsvecka för mig, i att ta det lugnt och inse att har man ont i halsen, hostar elakt och är snuvig är det stillhet som gäller. Veckan började som alltid med en måndag, men denna måndagen hade jag ont i halsen och kände mig lite trött. Det blev rester till middag eftersom jag ville städa av mitt lilla hemkontor och sovrummet. Det känns skönt när allt är dammfritt även om det bara är för stunden , lite blommor från trädgården och rena gardiner i fönstren gör sitt till. Efter lunch blev det en härlig promenad längs vår fina Södersjö,höstfärgerna är så varma och vackra. Från den gröna granen och hasseln till den röda lönnen som glöder just nu. Lite kaffe när vi kom hem och sen var det dags att göra lite nytta. Jag har nämligen ett litet extraknäck, jo då jag är sådan förbaskad pensionär som tar jobbet från ungdomarna! Se där fick ni lite att reta er  på. Jag har dessutom inte varit hemmafru och passat man och barn i hela mitt liv, utan varit ute i arbetslivet hela mitt liv undantaget när jag var mamma ledig. Barnpassning ordnades med barnflickor och dagmammor. Det gick att kombinera arbetsliv, barn och make. Det blir mer än heltid om man räknar tiden på det betalda jobbet och tiden som gick åt för  att tvätta, städa, laga mat, förhöra läxor, gå på föräldramöte, hålla ordning i trädgård , göra saft och sylt, baka matbröd och kakor, följa med på läger och kolla alla fotbollsmatcher som gossarna och maken spelade. Jag hann under en period även vara med i truppmärkes gymnastik och gå på sy kurs. Idag begriper jag inte riktigt hur det gick till men så var det.

Tisdagen var jag helt ur slag och det blev inte mycket till arbete, mest gnäll och en eländig hosta. Fick i alla fall skickat iväg mitt lilla epos till Vår Hembygd och leta fram lite kort som skulle scannas.
Onsdagen var helt klart mycket bättre, nu kunde jag starta om igen som en gammal dator, vattna blommor, laga middag, dammsuga, och prata i telefon. Telefonen ringde hela förmiddagen, mycket trevligt prat blev det och en hel del skratt också för den delen. Den dagliga promenaden återupptogs, trots ett otrevligt små regnande. Dagen avslutades med ett par timmas pardans i Ryds Folkets Hus. En riktigt trevlig tillställning, mycket motion både för benen och munnen.
Nu, idag så här i slutet av veckan, kunde man ju tro att jag skulle städat!!  Det hade min kära mamma tyckt att jag skulle gjort, men icke. Jag har lagat mat. Revbensspjäll i ugn !!  Bland det godaste jag vet. Medan spjällen tog tid på sig i ugnen för att bli precis så mjälla och goda som de ska vara tillredde jag Cole slow efter ett recept som jag fått av den förstfödde. Under tiden som spjällen stod i ugnen var maken ute och  plockade ner äpplen ur ett av våra träd.  Dags för årets första tillagning av äppelhonung. Inte idag men kanske nästa vecka. Har inget med honung att göra, det är ett mjukt honungsliknande äppelmos efter ett recept från min mormor Alma. Det var ett rekordeligt fruntimmer ska ni tro. Hon skalade 12 liter äppelklyftor, det gör inte jag. Tre liter får räcka. Hon gjorde en massa annat också, t.ex sprättade  upp sockersäckar , klippte till dem så att det kunde bli en duk eller två, sen ritade hon ett fint blommönster och broderade i vackraste färger. När hon inte broderade, klippte hon mattrasor som hon vävde till stabila och vackra mattor.

I alla fall, imorgon bär det av till Göteborg med mellansonen och hans familj för ett besök på bokmässan. Maken som avskyr större folksamlingar stannar hemma och vaktar huset tillsammans med Lady Di.  Rapport om hur den resan förlöpte kommer.

Val, valdag, valvaka, älgloppor och barnbarn.....

Det går inte att missa att det är val den 14 september. Valaffischer, va lprospekt, valarbetare. Precis överallt finns det en påminnelse om att det är val. Utanför livsmedelsaffärerna står det massor av rödklädda människor och delar ut rosor med en hälsning från socialdemokraterna.  Jag har faktiskt inte sett en enda grön, orange eller ljusblå liten valarbetare! Valaffischerna sätts upp och rivs ner och sätts upp igen. Postlådan är full av valprospekt, alla vill berätta vad de ska göra om just de vinner valet!
 Det sista som hänt just mig är att en kväll när jag var på väg till körövning ringer telefonen, jag svarar som alltid; Käthy Nilsson.Till min häpnad säger rösten i andra änden av luren;Hej detta är Stefan Lövén, jag vill bjuda in dig till ett valmöte. Han pratade oavbrutet i ca 5 minuter, det tog mig ungefär 1 minut att förstå att det var en inspelad röst jag hörde,  att det inte var meningen att jag skulle svara på den långa harang av ord som sprutade in i mitt öra. När jag kom till klarhet hade han hunnit så långt att han sa, om du vill vara med ska du inte lägga på luren!! Det var precis det jag gjorde, la på luren. Skrattande gick jag in till maken som lyssnade på valdebatten i TV och berättade att minsann hade jag lyssnat till Stefan Lövéns tråkiga röst i 5 minuter. Först trodde  han inte på mig, verkade ju helt otroligt korkat att ringa upp och snacka strunt i 5 minuter med en äldre dam och dessutom inte förvänta sig något svar!! Vi konstaterade att nu var väl ändå gränsen nådd, nästa steg är naturligtvis att det ringer  på dörren och där står om inte Stefan Lövén, så kanske en annan valarbetare, som vill övertyga mig om, att hans eller varför inte hennes parti är det absolut rätta för mig att rösta  på. Vi kommer att låsa dörren och rulla ner och ha släckt i hela huset under lördag o söndag för att slippa dylika besök.

Bild: Bengt Bernstöms blogg

 bengt.bernstrom. blogspot.com 

bilden finns i bloggen under " Utnyttjad i S-Propaganda."

Nu kom jag ihåg att vi ska på barnbarnskalas på söndag och dessförinnan ska jag till kyrkan och välkomna vår nya präst Alve Svensson. Maken kommer att vara ute i skogen med Lady Di tills jag kommer hem och sen försvinner vi så fort vi kan. Om vi inte ska rösta? Det har vi gjort för en vecka sedan, då hade vi bestämt vem och vilket parti som skulle få våra röster. Vilket parti vi röstat på ? Det finns många att välja på och jag vet bara att aldrig i hela mitt liv skulle jag rösta på SD!!  Alla partier utom  SD har ju något man kan tycka är bra, men ett parti har flera saker jag gillar och det partiet fick min röst, hur maken röstade vet inte jag, vi lägger oss inte i vars o ens partitillhörighet.
Lägger oss gör vi däremot varje kväll i samma gamla säng som vi köpte för snart 50 år sedan. Tänk vilken kvalité det fanns då!!  Ärligt talat har vi bytt säng en gång när vi flyttade till Kyrkhult då blev det en vacker furu ram att lägga resår bottnar i. Men det är också väldigt länge sedan snart 44 år.

Nu blir det ett avbrott i skrivandet för jag har ont i mina axlar efter all grävning i trädgårdslanden igår och idag. Har flyttat rosor och höstanemoner.Det blev riktigt fint när vi var klara idag. Nu blir det inte mer trädgårdsarbete denna vecka.

Idag är det torsdag och flera dagar sedan valet och det inte så roliga valresultatet - men - vi lever i en demokrati och det var folkets vilja så nu kör vi med SD som ingen vill veta av och som kan bli det parti som kan avgöra vem som får igenom sin budget! Vi är trots allt 87 % som inte gillar SD så det borde ju ändå gå bra för Sverige, eller vad tror ni som läser detta?
Jag och min väninna som är sju år äldre än jag har idag  farit genom skog och mark i racerfart - eftersom vi jagades av ÄLG LOPPOR!!  Vilket jäkla gissel och många var dom. Promenaden som var tänkt att gå fram i sakta mak, med många stopp och mycket motionerade av munnen, blev istället till en fartfylld, med snudd på farlig, färd över stock och sten, över trasiga spångar, genom långt gräs och träskmark. Till slut andfådda och trötta kastade vi oss ner på bänken vid Södersjön och loppade av varandra! Dessa  små äckliga loppor som har små sugfötter att sitta fast med i håret och på armar och ben!!Jag ska inte ut i skogen mer på flera dagar det får bli asfalt så långt ögat når! Inte nog med att lopporna jäklades, även datorn var på bråkhumör, jag råkade, ja just råkade nudda  någon knapp som gjorde att texten blev JÄTTESTOR . Nästan bara text och inga bilder och ingen aning om hur jag gjort. Som tur var, kunde min älskade ETTA i barnbarnsskaran hjälpa mig och vips var det normal text igen!! Jag vet fortfarande inte hur jag gjorde när jag förstorade men nu vet jag hur man förminskar!!

Gratis skönhetsupplevelse i Guds vackra natur.....

Vilken inspiration, att skriva jag fick idag när vi gick motionsslinga idag på morgonen ! Går det att med ord beskriva hur vackert det kan vara en förmiddag längs Södersjöns stränder? Jag vill göra ett försök. Vattnet ligger blankt och sammetssvart och lite gåtfullt , dimman håller på att lätta och ger ett lätt förföriskt ljus åt Kyrkhult idag. Bokarnas sväv, för att härma Martinsson, är fortfarande ljusgröna medans björkens löv har klargula prickar mitt i allt det gröna. Ormbräkena har fått en ljusbrun höstfärg och den står sig vackert mot blåbärsriset rödgula blad som klätt marken som en matta vävd av någon berömd konstnär. Himlen blir allt klarare och solen kommer sakta fram, vinden är ljum men luften fylld av syre och inte alls lika tung som sommarens varm, varma luft. Längs hela den slingriga grusvägen står träd och buskar i höstfärger och glittrar i solens alltmer varma strålar. Björnbärs riset har gett oss solvarma goda björnbär att äta som dom är, eller omvandla till sylt och marmelad för att inte tala om glass och björnbär. Himmelsk röra skulle jag kalla det! Bladen är fortfarande riktigt gröna och ser väldigt fräscha ut, hallon riset däremot har intagit höstfärger och närmar sig alltmer vintervilan. Granarna är gröna och bildar en vägg mot bostadsområdet bakom den mossbelagda stengärdsgården. På "kalhygget" har sly börjat växa upp , det är skirt grönt trots att det höst. Den röda flugsvampen med sina vita prickar påminner mig om en bok som jag hade som liten. Livet i skogen  med illustrationer och text av Aina Johansson.   
   

Jag var sju år när jag fick den en julafton av min mormor Alma. Lite trasig i ryggen och någon sida har mamma tejpat fast men Boken lever. Jag har läst den många många gånger och kan än idag läsa den med glädje. Mina barn och barnbarn har däremot aldrig varit förtjusta i den.

När jag kommer hem upptäcker jag att i häcken lyser det av röda blommor!!  Vid närmare kontroll, genom att skicka bilder till de som förstår sig på växter bättre än jag och googlande på nätet, vet jag nu att det är Benved som har så vackra fröhus.    

Hu den hamnat i häcken vet jag inte, vi har bott i huset i snart 45 år och vi har aldrig sett dessa fröhus förr. Stammen visar dock att det är en gammal planta, så jag gläds över att jag fick se det i år i alla fall. På den andra sidan av tomten tronar en lönn mitt i bokhäcken. Ganska högt över häcken och med alldeles mörkgröna blad, helt ovetande om att den borde ha börjat gulna nu när hösten närmar sig.Trädgården har överhuvudtaget  intagit sin vandring mot höst och sedermera vinter. Dahliorna blommar men regnet har gjort dem, lite hängiga och fula i ytterkanterna. Rosorna är trötta alla utom den vita som blommar vackert där den står granne med den rosa krysantemumen. Dillen har släppt alla sina frö, potatis, morötter och lök är redan upptagna och till och med uppätna. Lite längre ner blommar fortfarande orange sommardahlior dock väldigt ensamma, alla andra växter har startat med att växla ned mot hösten med röda blad och torra fröställningar.

Jag började skriva igår och idag är det lördag och nu ska jag gå ner i köket och laga mat till eftermiddagens gäster. Ungstekt ox/fläskfilé med ungsbakad potatis och bearnais sås( fast det är lite fusk med såsen, det är Lallerstedt). Till efterrätt blir det blåbärspaj och till kaffet hallontårta.
Gästerna är inte många, två trevliga människor i vår egen ålder så det blir en lugn tillställning, men säkert glada skratt och trevliga och intressanta samtal.