Så många dagar....

Lilla tanten kan inte räkna dem alla, dessa dagar utan Lilla farbrorn. Dagar när inget är roligt, dagar när hon trivs med livet. Det mesta är ju trots allt väldigt bra. Det beror ju på vad hon jämför med. Meta aborre i en insjö är inte att tänka på. Även om det är roligt och helt fantastiskt tyst o lugnt att sitta i en eka i en spegelblank sjö mitt i skogen. Tänk om, behövs inte. Det går bara inte. Först o främst måste det finnas ett metspö , jaja det kan hon nog hitta i arbetsboden, men sen ska det grävas fram mask som ska läggas i en burk. Usch nej det vill hon inte. Sen bilen packas med alla tillbehör , stövlar , keps , myggmedel och inte minst en korg med fika. Då blir det dags att köra  upp till en alltmer mindre väg och parkera. Därifrån är det några hundra meter genom och nerför en egentligen oframkomlig stig. När allt detta är klart står Lilla tanten nere vid den halvt raserade bryggan och inser att båten måste i sjön och sen måste någon dvs Lilla tanten kunna ro! Det blir att vända och ta sig igenom den skogen på den hopplösa stigen. Sätta sig i bilen och  åka hem. Tänk så enkelt det var när Lilla farbrorn var med. Då kändes det vare sig svårt eller hopplöst.  Från fisketänk till dagen idag. Ute blåser inte sunnavind mer nordaniskallvind. Inomhus är det tyst och Lilla tanten lider av att vara sysslolös. Vad skulle kunna roa henne.

Lilla tanten gick sin vanliga promenad när frukosten var avklarad. Naturen har gjort jättetjocka mattor av nedfallna löv. Färgerna är alla nyanser av brunt med inslag av rött och gult. Trädens svarta grenar rör sig i vinden. Molnen hänger grå och tunga och ingen sol i sikte. Plötsligt ligger där ett inplastat papper och blåser lite hit och dit. Ser ut att vara någon form av fråga i en tipspromenad.  Lilla tanten lägger det i fickan och tänker att hon ska hämta en sten och lägga tillbaka pappret där hon hittade det. Hon går sakta genom höstlandskapet och möter hundägare efter hundägare, en pappa med barnvagn och en energisk äldre dam med spring i steget. Lilla tanten kan inte springa längre det slutar alltid med att hon trillar och slår sig. Sakta närmar hon sig en fantastisk utsikt över sjön med sitt stilla vatten. Längs kanterna finns det grönt och vackert blåbärsris, vackra löv, nedfallna grenar från träden. En och annan liten blomma här och där. Vackert gräs som vajar i vindens sus. När vägen svänger, kommer den lilla översvämningen fram, snart torrt igen men för några dagar sedan var där en porlande bäck. Uppförsbackarna kommer , den ena efter den andra, villorna dyker upp och snart är hon framme i byn igen. Precis i slutet av stigen ligger nedramlade tallgrenar, som kan bli fin dekoration till ljuslyktan vid ytterdörren. Det blir en genväg över skolgården , som så här en söndag är tyst och tom. Det är lite vänster och höger men sen är det nerför igen och strax ser hon flera villor, bl.a. sin egen. Stigen är inte slut och se där ligger flera skal från nedfallna bokollon. Blir också fina dekorationer till en ljusstake. Javisst , en lite tung sten och sen iväg ner till bänken som står ute året om, fastsatt i marken för att ingen ska ta och flytta den. Lägger pappret med frågan på bänken och stenen ovanpå. Nu kan en Liten tant känna sig nöjd och gå hem o laga middag till sig och sen göra absolut inget hela långa dagen.

När Lilla tanten tog upp kampen med Östanvinden.

Så mycket vackert, roligt och intressant det finns i världen. Ändå har Lilla tanten inte den riktiga glädjen i vare sig kropp eller själ. Det känns tomt och trist att inte ha en Liten farbror vid sidan, som alltid i alla lägen hade en åsikt, tid för en kram eller bara vara.
Vad göra?  Gå vidare, titta framåt, försöka hitta glädjen i vardagen, ack så många goda råd Lilla tanten har fått under dessa snart två utan Lilla farbrorn. Inte ett enda råd har tagit bort tristessen, saknaden och sorgen.

Däremot har sorgen och saknaden ändrat sig, inte till det bättre men ändrat karaktär. Nu mera kan Lilla tanten bitvis glömma att hon är ensam, och av bara farten tänka att kanske VI kan åka och fiska imorgon eller plocka gullvivor? Vilka vi? Vem blir inte galen av sorg och förtvivlan när den tanken dyker upp? Det kan också hända att hon tänker med glädje på allt roligt, tråkigt, sorgligt och irriterande som hände varje dag hela livet, med stor tacksamhet. Allt som Lilla farbrorn lärde henne , t.ex. " hur man lagar en låda",eller hur man skruvar ihop ett planteringsbord. Att det sen inte blir så bra alltid, när Lilla tanten är i farten är en annan sak, men varje dag är en gåva från Gud att ta vara på, med sorger och glädjor. Alltid lär hon sig något nytt, att det inte alltid måste vara hopplöst att vara själv, att det går att åka iväg alldeles själv utan att vara ensam. Längtan är en sak och verklighet en annan. Nä nu får det vara bra med gnäll och tankar, nu ska jag berätta något roligt som avslutning.

När våren kommer, kommer regnet och blåsten för att inte säga stormen. Lilla tanten hade plockat ut alla sommar saker som hör till den roliga delen av våren. Att stoppa händerna i planteringsvantarna och sätta igång med blommor och blader. Tillbehör är ju då bland många andra saker,  spannar!!! I många olika storlekar. Lilla tantens spannar är för det mesta vita och gjorda av plast. Denna vårkväll när mörkret lagt sig och Lilla tanten dukat upp med, themugg, goda smörgåsar, servett, korsord, penna,suddgummi och ett stort glas vatten, på lilla bordet framför TV,  fann hon att hon glömt tända ljuslyktan. Raskt upp från fåtöljen och ut i köket för att hämta tändstickor. Kastar en blick ut genom köksfönstret och ser ...... va då?  Något vitt som virvlar runt och hoppar i mörkret. Spöken mitt i natten, sover de inte då? Ett lakan som blåst ner från tvättlinan? Lilla tanten har ingen tvättlina i trädgården och spöken är sällsynta, så på med regnjacka och stövlar, tända ytterlyset och.....  Jo en spann, en liten en , som vinden tagit tag i och virvlat runt med, det var spöket det!  Lilla tanten kastade sig ut i ovädret och fick nästan tag i spannen , när stormvinden från öster , log hånfullt och svepte iväg den! Nu uppstod ett litet krig mellan östanvinden och Lilla tanten. De rusade runt huset några varv, en del fall blev det  för Lilla tanten, som halkade med stövlarna  på den våta iskalla gräsmattan. "Östan " väste hånfullt: Gå in galna kärring och lägg dig medan jag roar mig med spannen. Lilla tanten väste tillbaka, med ansträngd rasande röst: Aldrig i livet, ta hit min spann. Så fortsatte leken en stund till, när Lilla tanten plötsligt kastade sig över spannen och höll kvar den ,vilket innebar att  " Östan " fick  ge sig. Slokörat försvann Östan  bak hörnet och Lilla tanten klappade om den lilla vita spannen , ställde tillbaka den bland de andra . Hon har flera stycken, men nu, fick just den lilla vita spannen bo under den röda stora spannen ett tag. För säkerhets skull letade Lilla tanten upp en lagom stor sten att lägga ovanpå spannen. Medan hon lite trött gick mot ytterdörren mumlade hon: Där fick du allt ge dig Östan, nu går jag in. Värmen och doften av ny bryggt the, en skön fåtölj med fotpall att sjunka ner i hägrade ,för en mycket nöjd men dock trött liten tant.

Ja det är våren , ja det våren som kommit tillbaka igen.

Nog är det märkligt att det kan vara så härligt att få vara ute och gräva i jorden och sätta nya växter, gräva upp växter, klippa gräs och lägga tegelgolv i trädgården en vacker dag i april. En liten tant som ligger på knä och står på huk, kör skottkärra med jord i, klipper buskar och plockar vitsippor, visst är det ett säkert vårtecken?

Nästan lika säkert vårtecken är första cykelturen i Guds fina natur. Naturen  bjuder på fågelkvitter och vyer med björklöv som små musöron blandat med tussilago, vitsippor och vårlökar. Himlen är vackert blå och solen strålar ner på en frusen liten tant. Kvällarna är ljusa och långa och när mörkret faller är det fortfarande ljumt i luften. Då känns det i tanthjärtat att det fattas en hand att hålla i. Saknaden och sorgen blandas med skratt och glädje. Det är så livet ser ut för de flesta, unga som gamla.

Sen kommer regnet , inte stilla och fint utan mer som en rasande furie, därefter lite sol igen. Ja nog är det vår alltid. I garderoberna blandas vår, sommar, höst och vinter. En del av kläderna som är riktigt varma vinterkläder har nu flyttat in i vintergarderoberna. Numera kan en liten tant ha sommar och vintergarderober när inga barn bor hemma längre och den rare lille farbror´n har flyttat till himlen.
Dock ska sägas att före valborgsmässoafton är det bäst att ha varma och svala kläder lätt tillgängliga. Det kan ju hända att det snöar och blåser kallvindar från österlandet, likaväl som att sommarvärmen från Spanien är i farten. Att stå och frysa eller svettas är ingen höjdare när man lyssnar till vårtalet och hör kören sjunga in våren. Egentligen vill Lilla tanten ha sin farbror med sig ,att hålla handen och gå hem med för att dricka kaffe och värma den gamla kroppen efter ett par timmar i kölden kring vårelden. Nu går ju inte det, så det blir kanske ingen våreld eller kaffe överhuvudtaget, finns liksom ingen anledning, eller, jo det gör det . Lilla tanten kan ju gå själv ner till sjön, och det är inget fel på hörslen heller, så hon kan lyssna på vårtalet. Ögonen fungerar , så elden ser hon, och kanske är det någon som ser henne och då får hon använda talet också. Kläder för olika tillfällen finns det gott om , så vad katten gnäller hon för? Ä, kom igen vet jag, Lilla tanten du kan mer än du tror, tänk bara på trädgårdsbordet!!

 Det har av olika skäl inte blivit så mycket skrivet på bloggen i år. Nu när solen tittar fram mest varje dag och himlen lyser klarblå, känns det som att Lilla tanten åter igen, vill delge er sina tankar.

Radioapparaten! Den stora bruna med ett rutnät framför högtalaren, stod på en bänk i köket, i barndomhemmet i Kulan. När Lilla tanten var en liden lgrebba, lyssnades det på  Frukostklubben , nyheterna, vädret, radioteater, Farbror Sven och mycket, mycket mer. Då fanns det inte P1, P2,P3 P4 och en massa andra kanaler , det var Sveriges Radio, Motala som gällde. Kanske är det därför som Lilla tanten än idag lyssnar på radio och alltid P 1, där finns ju nyheter, väderrapport och många trevliga och lärorika program än idag.

Denna veckan har det handlat väldigt mycket om Svenska Akademien. Nog kunde man tycka att vuxna, välutbildade äldre herrar och damer, borde kunna tala med varandra utan att bli osams så till den milda grad att okvädningsorden haglar i luften. Stolar väljes bort, dörrar slås igen och den ena efter den andra av de Arderton avgår under dunder och brak. Det värsta är allt undvikande prat om vad som egentligen hänt, försöket att skylla ifrån sig på någon annan, Nu sist var det kungen som kanske hade sagt saker, vilket hovet dementerade direkt. Snälla ni Arderton, väx upp!!

Nästa stora händelse är Trumph, Putin, Assad, fru Storbritannien och herr Frankrike. Krigsgalna, eller bara högfärdsgalna av makten de fått ?? Mr Trumph är ju som vanligt väldigt verbal , men han kan ju vända på femöring och bestämma sig för att jag vill inte krig, vem har sagt det? Putin är mest rasande över att ingen tycker som han och vill visa att även han har stor makt. De andra tre , ja det börjar likna Svenska Akademin, eller?

Lilla tanten har som alltid sovit gott om natten, trots ett tandläkarbesök och styrketräning. Att kratta 1000 kvadratmeter gräsmatta och trädgårdsland från vissna löv, kvistar och annan bråte som samlats sig under snön i vintern , kan väl sägas vara styrketräning eller? Musklerna har fått sitt genom att köra skottkärra, baka sockerbullar, skura golv och promenera. Det sistnämnda var trevligast. Promenaderna genom lilla Tulseboda, med alla sina  vårblommor i form av leksaker utspridda i en trädgård, barnskratt, scillor som blommor i blåa hav  och kaffedrickande pensionärer i en solig söder hörna, det ni, det gör livet lätt att leva.

På tal om pensionär, vad gör en pensionär undrade ett av Lilla tantens barnbarn en dag. Ja vad gör en glad eller ledsen pensionär? Sover länge på morgonen? Nej, nej, utan väckarklocka vaknar Lilla tanten ungefär 06.00 pip, varje morgon. Numera efter några års övning ligger Lilla tanten kvar och funderar över vad den nya dagen ska ha i sitt sköte. Men.... strax före klockan sju är det dags att sätta fötterna på det varma goa trägolvet i sovrummet och  svepa in sig i den rosa morgonrocken med volang för att göra iordning frukost och läsa BLT. Alltid lika spännande att se vad nytt som hänt. Det mesta handlar om våld, terror, krig, lurendrejerier, födslar och dödslar ,kanske lite politik, annonser och så korsord och suduko. Den rosa morgonrocken? Nej det var ett skämt, Lilla tanten är alltid iförd ett par långbyxor av  skiftande karaktär, en tröja , en stickade kofta och yllesockar på fötterna, så börjas alla dagar i Lilla tantens värld. Efter frukost råder normal klädkod.

Jaha vad gör hon sen, lilla pensionärstanten? Diskar, bäddar, bakar en kaka kanske, eller går ut i trädgården och gräver och krattar. Lagar middag, åker en runda med lilla bilen, eller tar cykeln och cyklar en mil eller två. Betalar lite räkningar, deltar i församlingens olika frivilligarbeten och sen blir det kväll och natt och sen börjar hon om.  Just idag har Lilla tanten varit buskbeskärare och gräsmattakrattare för att avsluta med att köra skottkärra. Om en liten stund ska Lilla tanten bege sig ut i naturen för en längre promenad tillsammans med en annan liten tant.

Lilla tantens fantastiska städdag. Läs. skratta eller förfäras ni bestämmer .......

Lilla tanten vaknade en morgon i mars, pigg, glad och full av energi. Eftersom det inte är vanligen förekommande nu för tiden, att vara pigg, glad och full av energi, menar Lilla tanten  att det var bäst att ta vara på den känslan. Känslan övertygade Lilla tanten om att städa vore det bästa. Städat blev det. En skulle ju kunna tro , att det inte behövs städas när det är  en enda liten tant som bor i huset. "Gu si förbarme" , var kommer alla dammtussar och papperslappar, små trådar, kaksmulor, vedsprötte och en och annan pärla ifrån? Vem i all sin da´r är det som skräpar ner så förfärligt? Svaret på den frågan blir: En liten tant som ränner som ett snöre över hela huset, varje dag och minut av sin vakna tid.

Då så ! Dammtrasa, dammsugare, liten spann med varmt vatten, torkdukar , tandborstar , skurborstar, diskborstar och så MEDEL. Skurmedel, Rengöringsmedel och diskmedel. Det går ju inte att veta, vilken lite vrå som behöver putsas.  Allt plockas fram och ställs nedanför trappan till övervåningen. Övning ett: Gå upp och ner i trappan bärandes allt som ska förflyttas till andra våningen. Dammsugaren är ju dessutom inte EN grej , först o främst maskinen, väger flera ton känns det som, dammsugarslangen, dammsugarborstar två stycken och dammsugarröret. Det blir många steg och knäböjningar innan allt är uppe. Planering är att starta i kontoret, eller kanske ska vi kalla det allrummet. Här utförs kontorsarbete men också sömmnadsarbete, sorteringsarbete, stryk och manglingsarbete och presentinslagningsarbete. Först dammtorka alla ytor som inte är totalt belamrade med olika saker, typ böcker, linjaler, teip, omslagspapper, anteckningsblock, skräddarsax och knappnålar. Därefter ska golvet dammsugas, under skrivbord , bakom litet bord för kopieringsmaskinen, ner  på golvet och upp igen och fram och tillbaka. Nu är första övningen över, lilla tanten genomsvett med håret i oordning men ingen ro och ingen vila utan vidare till nästa övning.  Städa i sovrum, gästrum, barnbarnsrum och den lilla övre hallen. Varför Lilla tanten har ett barnbarnsrum? Har inte alla människor det? Lilla tanten har skapat ett rum för lek och vila till barnbarnen, där finns lego från 60, 70 o 80-talet, en dockvagn, massor av utklädningskläder, skor och väskor. Briojärnvägen och en liten skara av småbilar, dockor och dockkläder, sängkläder till dockvagnen, barnböcker och diverse andra små saker. När alla golv är dammsugade är det dax  för tredje övningen; att ta trappan ner till första våningen. Det går till så, Lilla tanten går baklänges ned, trappsteg för trappsteg med dammsugaren i högsta hugg. Då händer det, plötsligt anfaller dammsugaren med långa slangen och ger Lilla tanten en knuff , vilket resulterar i att Lilla tanten så att säga slinter lite med vänster fot!  Lilla tanten kastar ut vänsterarmen och griper tag i ledstången samtidigt som hon med ryggen bromsar fallet. Vilken osmidig dammsugare att börja slåss i trappan, inte riktigt sjysst tycker Lilla tanten. Hur som helst rättar hon upp sig och fortsätter när nästa anfall kommer. En liten ängel rycker upp dubbelhakorna på Lilla tanten så pass, att hon hinner se ,att nu ta mig kattsingen kommer  hela lilla maskinen farande genom luften. Lilla ängeln tar dessutom upp lilla tantens arm  och förhindrar  på så sätt att den elaka dammsugaren klipper till Lilla tanten i huvudet
Tro det eller ej, väl nere började den eländiga dammsugaren att välta stolar och pallar, nä nu får det vara nog , färdigstädat eller ej, nu måste dammsugaren få sig en riktig tillrättavisning och ja,  Lilla tanten tog  ett allvarligt samtal med dammsugaren om uppförande  i en trappa, och i största allmänhet, inte angripa vare sig gamla tanter eller barn  och dessutom får den/han/hon/hen ett utegångsförbud på tjugofyra timmar.
Sant eller inte? Ja hänt har det hur som helst.

Vilket mysterium, vilken salig omsorg....

Lördagkväll i mars 2018.
Sakta sänker sig mörkret över nejden. Tröttheten sitter i kroppen efter snöskottning och 35 minuters promenad "ettepau". Trots att Lilla tanten lagat en god middag, BBQ marinerade kycklingben i ugn, ugnsbakade grönsaker och en god sås tillagad på cremefraiche,  majonäs, diverse kryddor och ........, känns det ledsamt, tungt och hopplöst. Lilla tanten har tröttnat på snön, struntar i om det lyser vitt och vackert ute. Snön gör att det är besvärligt att gå, blåst ovanpå gör att Lilla tanten måste klä sig varmt. Att klä sig varmt är att klä sig obekvämt. Bulsigt med tröjor, långkalsonger, varma kängor , mössa och vantar. Inte lätt att röra sig kvickt och snabbt när en liten tant känner sig som Barbarmamma. Stor, oformlig och orörlig. Nu vill det till att bli lite varmare, så snödroppar, julrosor och vintergäck kan blomma. Det hjälper inte att en pelargonia från förra sommaren blommar i köket, det är trist i alla fall.

Det hjälper inte alls att telefonen inte ringer, att det inte ramlar in folk i huset hela tiden. Även om Lilla tanten skulle bli uppiggad  av en invasion,  av vänliga och roliga människor, så skulle det ändå inte vara roligt. Allt beror på att Lilla farbror`n inte finns mer. Det är helt vedervärdigt och hopplöst och tråkigt att vara ensam. Javisst, hon behöver inte sova under bar himmel i minus tjugo grader, eller leta mat i papperskorgar. Hon har ett stort hus att bo i, men idag är det mest gnäll, huset är för stort och känns bara tomt och ödsligt. Flytta? Aldrig i livet, hur skulle det gå att få med alla saker från ett stort hus till en liten lägenhet? Nej det går inte. Allt måste med, i alla fall det viktigaste och ja det är ju allting. Frysen är full av mat som går att göra goda rätter av, men det är också TRÅKIGT!
Så här är det, idag är inget roligt, alltså det här får skrivas färdigt en annan dag. Annasdagskaka blir sällan bakt, sa en god vän till mig, stämmer bra faktiskt.,

Söndagsmorgon i mars 2018.
Snö igen men inte kallt. Humöret hos Lilla tanten ligger  på en låg frekvens. Tandläkarbesök, elräkning, o service på pannan. Istället för en resa till Maldiverna, ny minkpäls och operabesök!
Kan humöret bli något annat än djupt nere i mörka källaren?
Nåja, igår  tog hon med en annan liten tant  till konstutställningen i   I Längan i Olofström. Majlis Olsson och Jack Claesson hette konstnärerna, två helt olika sätt att måla, vilken gåva att  kunna få fram skuggor,ljus och underbara färger så att det berör.  Lilla tanten tyckte att båda hade flera vackra tavlor men mest berörd blev tanten,  av den manlige konstnären blott 19 år. Vad månde bliva av denne unge konstnär? Dessutom vad skulle en Liten tant göra på Maldiverna förutom att få solsting? Minkpäls vill hon inte ha , har redan en persianpäls men den har krympt i garderoben och dessutom vågar hon inte gå ut i den, tänk om hon skulle möta en vegetarian eller djurvän? Fy hundan det gäller att passa sig. Opera däremot går hon gärna på, teater och bio med för den delen, men tids nog hinns det också med eller ?

Snön som föll idag,  övergick i regn och slask. Ganska halt under snön ,så försiktigt med var man sätter fötterna fick det bli idag. Vilket stort mysterium livet är. Från att ha varit nere i mörka källaren ett långt tag, räckte det med en konstutställning igår och ett högmässobesök idag , för att stegen uppför trappan skulle gå lättare. Konstutställning i all ära men högmässans vackra  musik, den goda predikan och så  kaffe ettepau, det är redig medicin mot sura dagar. Dagens predikan var lärorik, den handlade om Guds enorma godhet. Helt plötsligt fattade Lilla tanten att Guds godhet och omsorg finns för alla. Även en liten sur tant inbringas i detta goda. Det finns ju dagar när det inte ramlar in otäcka fakturor och  otrevliga beslut från skatteverket. Lilla tanten går ju inte till tandläkaren varje dag heller och nu känns det lättare inombords. Med några få ord. Fler bra dagar än dåliga. Det står ju ingenstans att allt ska vara roligt och trevligt för jämnan heller, så ja nu mår Lilla tanten rikigt bra efter en skön promenad på den fina motionsslingan. Härmed förklaras surheten borta. Ha det gott och lev väl kära följare.

Dans i all ära , men det får ju finnas nån ordning......

Nog för att Lilla tanten gillar att dansa, dock har aldrig isdans varit hennes specialitet. I alla fall , för en tid sedan, när isen lagt sig på gårdsplanen, och mörkret sänkt sig över nejden hände sig detta!

Lite kyligt inomhus, vore skönt med en brasa i kakelugnen. Vedkorgen gapade tom, det hade hunnit bli mörkt ute. Dags att fundera över om en liten tant borde gå ut efter ved i sena kvällen.....
Ja , jo men visst är det mörkt , men det är ju inte många meter till vedboden och utomhus belysningen fungerar ju, ja så tänkte hon den lilla tanten. På med stövlar, jacka , mössa och vantar , detta tar en liten stund, det ska böjas och vridas ,mobilen ska stoppas i innerfickan som har en dragkedja att stänga. Utifall att hon skulle ramla omkull, då ska ju inte mobilen ramla ur fickan, förstår ni väl.
Med raska steg mot vedboden. Lilla tanten orkar numera inte bära den stora vedkorgen utan, det blir att gå mellan vedbod och veranda för att fylla korgen med famnar av ved efterhand. När den sista famnen med ved ska bäras in , måste ju lyset släckas och dörren stängas innan Lilla tanten travar i stövlarna mot verandan. Då händer det! Olyckan ,den eländiga olyckan kommer springande och bjuder upp till isdans!  En enda liten isfläck på tio gånger tio centimeter, gör att Lilla tantens vänsterfot gör en trippel med hambo hopp, samtidigt som kroppen böjer sig och intar  hög svansföring,  och  veden krampaktigt trycks mot kroppen  ........ jo minsann landar inte tanten på båda fötterna med veden i famnen! Visserligen hamnar mössan lite snett men det är ju knappast lett, eller hur. Olyckan försvann surt bakom uthusknuten, säkert besviken över att det inte blev ett lårbensbrott och lite brutna revben. Det enda som hände var att Lilla tanten fick andas några gånger innan hon kunde gå vidare och släppa ner veden i korgen. Efteråt kändes det bra att vedklamparna inte for omkring i trädgården och att det var mörkt, för nu var det ju ingen som såg isdansen och som ett extra plus var ju Lilla tanten hel och inte alls skadad. Som det kan bli när en ska hämta lite ved en helt vanlig vardagskväll.

En annan dans, var den när Lilla tanten för många år sedan, skulle hämta pannacotta i fina glasskålar på fot, i källaren en nyårsafton strax före gästernas ankomst. Allt var  på plats, bordet dukat, maten klar, ljusen tända och Lilla tanten och Lilla farbrorn klara för att ta emot gäster. Bara detta sista, hämta upp efterrätten och ställa i kylen! Lilla tanten missar ett trappsteg på uppvägen och då startar det stora raset , fem av sex glasskålar på fot med pannacotta i ,drösar i stentrappan, Lilla tanten slår hål på finstrumporna och får  pannacotta som gelè i håret och glasskärvor i handen. Lilla tanten blev den gången rasande  på stentrappan, den kunde egentligen inte hjälpa det som hände, men någon måste ju få ovett. Alltså det blev ett rabalder i trappan och Lilla farbror´n fick hjälpa till att röja och plåstra om Lilla tantens hand och sen gällde det att få en Liten tant presentabel igen. Det blev att  rusa upp till andra våningen  och ta en snabbdusch och byta kläder, ner igen och  kolla i frysen om det fanns glass. Tänka sig,det gick alldeles utmärkt att äta glass till efterrätt och ingen av gästerna hade något att anmärka på vare sig meny, värdpar eller stämning. Det blev ju en skål med panacotta över, den som klarade sig från det stora raset, eftersom Lilla tantens högerhand for ut och räddade den och sen höll den i ett stadigt tag , i höger handen som en OS-fackla. Den hamnade i kylen och blev uppäten dagen efter, Olyckan som bjöd upp till dans den gången fick ge sig iväg med svansen mellan benen , Lilla tanten klarade sig utan benbrott även den gången och skålen, ja den står i skåpet och känner sig ensam.