Genom mitt fönster ser jag lampor som lyser i mörkret. Fönsterlampor, gatlampor, ficklampor och billyktor, de bara finns där. Ger hopp om ljusare tider. Här inne doftar köket av nybakat bröd och den för länge sedan uppätna kycklingen. Den vita och röda rosen står så fina på mammas broderade adventsduk i mörkrött och vitt. Jag har tänt ljus i hela huset och det känns bra, för oss två gamlingar som tassar runt i huset, en känsla så bra som någon annan.
En liten kvällspromenad i mörkret längs vägar med gatlyse och den kalla vinden på kinden. Se där ett litet rim mitt i allt detta. Hur som helst det är skönt att promenera i rask takt med stavar. Tankeflödet bara löper på, rädslan finns inte, vad skulle jag vara rädd för i Kyrkhult?
Mörkret? Nej det är längesedan jag var rädd för mörkret och dessutom är det inte mörkt på det sättet som det var när jag var en liten grebba. Tänk er en mörk kväll i november när tösabiten skulle ut på dass som låg en bit bort med mörk granskog bakom. Kissnödig och livrädd för spöken och Svarta Damen som alla skrämdes för på 50-talet. Ingen hade sett henne men hon fanns, det visste alla. En liten ficklampa i ena handen, tofflor på fötterna och så en springrunda kanske 25 meter till dasset. Tack och lov för inomhus toalett och en egen binge att slöa i, kan inte bli bättre. TV fanns inte heller när jag var liten, men radion detta underbara medium, med Carl-Gustav Lindstedt och Arne Källerud, Frukostklubben med Kaffe-Petter, Barnens Brevlåda med Sven Jerring och mycket mer.
Pappa och jag lyssnade mycket på radion, mamma hade alltid att göra , baka, städa, laga mat eller sy kläder. Tänk vad kläder mamma sydde till mig och till sig själv.När jag var riktigt liten , fyra-fem år, sydde hon kläder i sin egen syateljé till tanter som kom och provade. Sen kom katalogerna som Ellos och Algots m.fl. , billigare kläder och lika snygga tyckte nog gemene man och så fick mamma lägga ner sin syateljé. Nu åkte vi istället till Olofström och Sölvesborg och handlade kläder. Det var också roligt men det blev ju dyrare helt klart. Vi hade ingen bil, men tåget gick mellan Älmhult och Sölvesborg på 50-talet, i Wilshult fanns då en station där man kunde köpa biljetter och åka tåg till Olofström eller Sölvesborg. Till dessa resor hörde ett cafébesök. Kaffe och wienerbröd till mamma och läskedryck och fransk våffla till lilla mig. Det var tider det.
Nu har tiden förändrats, tåget går inte längre och katalogfirmorna finns på nätet, även jag gamla människan handlar över nätet. Smidigt och enkelt, när man nu ä blen sau gammel att en inte vell köra bil längre överallt och absolut inte när det är mörkt. Det mesta kommer direkt i postlådan, stora paket får hämtas på Maxi(Olofström)eller Kyrkhultar´n. Matbutiker finns det gott om, så dem besöker vi ett par gånger per månad för att fylla på matförråden.
Vad mer gör en gammal människa. Tittar på TV, Moreus, Skavlan, På spåret, Downton Abbey, Bron och så lite idrott i mellan åt. Aktuellt eller Rapport är ett måste i alla fall nån gång i veckan. Jag använder radion P1 och endast P1, där finns så många bra program. Lillasyster i familjen var lite less på sin mamma eftersom, enligt henne, alla andra barn i hennes klass fick lyssna på P3 och än värre Radio Blekinge!!
Det blev flera dagar innan jag kom hit igen. Det kom en rasande massa snö i lördags natt, varför jag fick ge mig och skotta, i söndags morse. Det är kanske bra motion men fy så tråkigt och jobbigt. Ända gjorde jag bara små rännor till att gå i. Vi har numera en fantastisk kille som kommer och röjer den JÄTTE stora uppfarten och gårdsplanen!! Den är verkligen stor med mina mått mätt jag vet att maken tycker annorlunda, men i alla fall. På en liten liten stund är det plogat och klart och det går att köra ut bilen ur garaget och ge sig iväg på galej om man nu skulle vilja det. Det vill jag inte, jo förresten ikväll ska jag åka iväg och lyssna på skolorkestern , där nr 3 i barnbarnsskaran är med. Inte långt iväg och ingen snö på vägen, passar mig utmärkt. Nähä nu knyter jag ihop säcken och byter om och blir lagom fin Farmor som går på konsert.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Så många dagar.... Lilla tanten kan inte räkna dem alla, dessa dagar utan Lilla farbrorn. Dagar när inget är roligt, dagar när hon trivs med...

-
Januari börjar året, februari kommer sen, mars april har blom i håret, maj och juni blommar mest, juli, augusti och september hä...
-
Positiva tanten... Himlen är blå. solen skiner, regnet är bra för växtligheten. Jag har planterat backsippa, blåsippor, ungersk blåsippa o...
-
Influensa, manlig förkylning och så finns det " Lillatantförkylning." Influensa är inte roligt, manlig förkylning sägs vara vär...