Det är mörkt ute , månen lyser bara lite idag. Lilla tanten har tänt två ljus i adventsljustaken. Den blå runda som inköptes hos Redskogs i Olofström på hösten 1965. Då var vi ett ungt vackert och lyckligt par som trodde att de skulle åldras tillsammans. Kanske med lite tur hinna fylla 100 år innan det var dags för himlafärd. Den gamla ljusstaken har hängt med under alla år. Flyttat med mellan Jämshög, Olofström och Kyrkhult. Den har haft sin givna plats på matsalsbordet, vilket ord egentligen matsalsbord. Som om vi bott i ett slott eller i alla fall i stort hus med matsal.
Den första lägenheten låg i Jämshög med adress Ekbacken 1 tre trappor om inte Lilla tanten minns fel, vilket är helt möjligt nu för tiden, men för att citera Bodil Malmsten, Skribenten äger skriften och då spelar det ingen roll om det är sant eller inte. Vi minns alla olika saker från barndom, ungdomsår, medelåldern och så nu det lilla vi minns eller inte minns från ålderdomens höst och vinter. Lilla tanten minns ofta saker som hänt när hon var mellan fem och tio år. Klart och tydligt men hon antar att hennes bästis som på den tiden hette Karin , inte alls minns exakt samma saker. Ett år senare hade Lilla tanten och hennes lilla farbror flyttat till Olofström, Ö Storgatan minsann. I en tjänstelägenhet, som tillhörde Jämshögs Sparbank. Huset finns kvar men numera heter banken Karlshamns Sparbank. Vägen till det sista namnbytet gick över Sparbanken Kronan, Föreningssparbanken, Sparbanken 1826. Här flaggar Lilla tanten för att minnet sviker henne, det kan vara fler banker inblandade. När Lilla tanten jobbade i Jämshögs Sparbanks avdelningskontor i Olofström, hette filialchefen Alf Jönsson. Sparbanksdirektören satt på Huvudkontoret i Jämshög och hette Tryggve Linderstam. Nog satt lilla direktören i banken ,eller ???
Det var det om detta, nu går vi vidare eller vänder blad som han sa Kungen! Idag har Lilla tanten varit ute och "färats". Med den gamla " Skrabben " som numera är ny renoverad, fått nya dubbdäck, städad och tvättad, är helt ok att köra med för tillfället. Mycket plats att packa in julklappar i , det var nämligen det Lilla tanten gjorde idag. Först till Mias smycken och presenter. En mycket trevlig liten butik med trevlig personal, som tillhandahåller det mesta i smycken och presenter. Till Lilla tantens stora lycka fanns där gammaldags tomtar med snälla ansikte och röda kläder och tändsticksaskar och servetter med julmotiv i gammaldags stil. Ja, jag vet, att svart och vitt är tjusigt men fy sjutton så grant det är med julegran och juladukar och gamledas tomtar i all oändlighet. Ettepau ble da te o tjöra te Olofström. Där inhandlades de allra sista julklapparna trodde Lilla tanten. Väl hemma igen konstaterade hon att en säger en fattades. Den får inhandlas i julveckan.
Ja nu sitter hon här , Lilla tanten , och glanar ut genom fönstret på den mörka himlen och halvmånen som lyser så vackert i mörkret. Hon tänker på....... Lilla farbrorn, som alltid, men också på kanelhjärtan som hon bakat under förmiddagen. INTE ÄTAS FÖRE LILLEJULAFTON. Fy sjutton så orättvist , de som är sååååå goda. Lite äppelhonung blev det också, efter ett gammalt recept från Lilla tantens mormor. Hu geda mig så gammal hon är Lilla tanten. Äppelhonung innehåller inte, som namnet antyder, ett endaste mg honung utan det är socker och äpple som kokas och vispas till det blir ett fint och blåsigt mos. Lilla tantens mormor skalade tolv liter äppelklyftor och vispade i en timme, så görs det inte i dagens elektrifierade samhälle. Tre liter räcker och tjugo minuter i assisten!
Väldans gott på nybakade scones eller på mannagrynsgröten till frukosten.
