torsdag 22 december 2016

Liten tantfundering så här i juletid....


Vem som helst och särskilt Lilla tanten blir  upprörd när hon får höra på Blekinge-Nytt att en annan liten tant i Gammalstorp blivit rånad i sitt egen hem!!
Tänk att ligga där i sin egen goa säng, på nymanglade lakan och nystruket örngott med veckade knytband handbroderat monogram och allting, sussande i sin allra bästa sömn  med benen insnodda i flanellsärken. Vakna  av det står en slyngel, ja inte bara en utan tre och glor på en!! Dessutom skrikande att de vill ha dina pengar och ditt guld!!
Tanter överlag är ju inte att leka med men det vete katten om inte Lilla tanten blivit som man sa, när hon var liten ; från vettet av rädsla. Tanten i Gammalstorp röt ju till dem att de skulle försvinna och det gjorde de ju också, men inte förrän de snott hennes halsband och flera andra smycken och pengar.



Lilla tantens första fundering; En älgbössa med eller utan licens och utan skott!  Det kanske skulle skrämt dem lite mer, kunde kanske viftat lite hysteriskt illvrålat som en stucken gris: Inte de, nähä. Men en laserpistol ? Eller ett basebollträ? Jaså ni tror att det blivit en liten tant som fått smaka på laserpistol och basebollträ. En plastpåse med vitpeppar att kasta i ögona på eländet, eller ännu bättre pepparspray? Egentligen skulle nog Lilla tanten klivit ur sängen, snällt sagt : vänta lide hera , ja ska bara ta på mörntöfflarna . Sin ska ja leda opp guldet o pengarna. Sau flötta pau er lide , ja mauste ta fram stien. Sau gau nu opp alla trai o ta ett par trai sti in pau vinnen. Saj ni muastoacken. Precis hin vanen ligga da aina stora laude! Vid det laget ska alla tre vara uppe på vinden och då skulle Lilla tanten stänga luckan och slå för låsen, sen kunde hon ju ringa polisen i lugn och ro. Det går nämligen inte att öppna luckan från vinden.Nej skämt åsido, det är både synd och skam att små tanter blir rånade i sina egna hem. Än värre är att det finns galningar, som kör en stor lastbil med släp rakt in i en folksamling modell större,  på en julmarknad i Berlin. Världen är inte lätt att leva i. Krig, våld och terror brer ut sig, ingen plats är helt säker längre. Ingen går att lita på längre, alla är rädda för allt. Exakt så är det terroristerna vill att alla ska vara, små tanter inbegripna. Så visst ska vi gå ut i skog o mark, på marknader och sova i våra hus, även om vi inte har en Liten farbror att lita på.


Men nu ska ni få höra, det händer trevliga och snälla saker också i den här världen. Skolavslutning i Kyrkhults skola. Inbjudan till dansk julelunch.
Först skolavslutningen, alla barn i Kyrkhults och Vilshults skolor, tillsammans i Kyrkhults kyrka.
Nästan full kyrka, barn, lärare, personal, föräldrar, syskon,  mor- o farföräldrar och så alla andra som bara var där för att lyssna till barnen och se glädjen i deras ögon. Det spelades solo av barnbarn nr 3 på trumpet, två andra tjejer spelade tvärflöjt, en tjej sjöng solo och sen alla klasserna sjöng sin julvisa. Finaste kyrkoherden pratade med barnen om julen och hela församlingen sjöng två psalmer unisont. Här fanns inga motsättningar mellan olika nationer, svensk som syrier, ryss eller någon annan nationalitet . Alla log och var stolta över sina barn, fotograferade, hälsade till höger och vänster och pratade med alla. Verklig julglädje. Lilla tanten gick hem med glädje i hjärtat och sov gott hela natten.

Nästa tillställning, en dansk julelunch idag. God mat och danskt gemyt över ett snyggt dukat bord.
Dansk currysill, mums. Lax, rejer, ägg, fläskesteg, varm leverpostej, gott hjemmelavet bröd och så den goda julölen. Ja, Lilla tanten skulle ju köra hem, så det fick bli cola eller vatten, lika bra det, det danska språket kräver övning o koncentration och det var ett tag sedan Lilla tanten var i Vaerlöse och språkade Öresunds. Om jag själv får säga det, taler jag någelunda Öresunds fortfarande, med lite övning skulle jag förmodligen kunna föra ett samtal vid ett danskt julebord, med en människa av danskt ursprung om jag försökte. Tyvärr är det ju inte varje dag jag får tillfälle att prata danska , lite dumt att stå på Maxi och försöka göra sig förstådd på danska som egentligen är Öresundsk , enligt Lilla farbrorn´s kusin i salig  åminnelse. Dessutom vet ju varenda liten expedit på Maxi, om Lilla tanten mot förmodan skulle hitta en bara så där, att Lilla tanten minsann är en redia Tjörkholtabo.

Så många dagar.... Lilla tanten kan inte räkna dem alla, dessa dagar utan Lilla farbrorn. Dagar när inget är roligt, dagar när hon trivs med...