Vilken härlig vecka med fest hela tiden....

Först Balen, sen studentavslutning i Jämshögs kyrka , student utspark och studentfest, en dags vila och sen födelsedag gånger två!!

Studenter ska ha en roligt fest det är dom värda. 19 år i skolan och det är bara början då behövs det en sjujäkla fest för att orka med resten av livet. Avslutningen i Jämshögs lilla kyrka om man nu får för sig att jämföra med vår stora kyrka i Kyrkhult och det fick jag. Vi hamnade i vägarbete som aldrig ville ta slut. Maken fick nog och svängde ut och in och vi kom via en lite mindre väg slutligen fram till kyrkan. 13.45. Avslutningen började 14.00! Det fanns inga platser kvar i kyrkbänkarna men det ordnade sig, vi hittade två stolar och klämde in oss mellan bänkrad och vägg. Jag hade ett element att luta mig mot när ställde mig upp. Jag vill nämligen se vem det är som pratar och sjunger!! Herr kyrkoherden hälsade välkommen och lyckades prata i 5-10 minuter utan att säga Gud en enda gång. Inte heller Jesus eller Jungfru Maria  slapp ur hans mun. Bra jobbat, tyckte säkert de allra flesta som satt i kyrkan , vi saknade dock både Fader Vår och Välsignelsen, men vi är så rysligt gamla så vi har ingen talan längre. Det hela drog ut på tiden och det blev till att vrålköra hem och snabbt byta om innan det var utspark kl 17. Vid det laget var min älskade make inte lite utan väldigt mycket stressad så när vi äntligen kom till Olofström och det var ont om parkeringar trängde han in vår lilla söta bil mellan två stora biffiga bilar, det blev precis så mycket plats att han kom ut ur bilen. Vi rusade mot backen bakom Nordenbergs skolan och började förvirrat titta efter en bild  på Ettan. Efter två minuter röt maken, nu går jag inte en meter till vi blir här! Vid det laget hade mitt förnuft lagt sig i ryggslutet ungefär och jag fortsatte uppför en trappa och plötsligt såg jag den, bilden på Ettan. Vände mig om för säga till maken att här är dom! Han är borta, puts väck!!  Men, nej han hade hamnat bakom en tjock dam med stor hatt och rejäla skor. Han stånkade vidare med mig och där var dom hela högen,föräldrar, morfar, pappas lillasyster och lillebror och småkusinerna, mammas släktingar från Linköping med världens härligaste dialekt och de danska grannarna. Och så förstås sjumiljoneråttahundratusentjugotre andra människor som också letade efter sina släktingar. När vi så småningom kom hem till vårt lilla hus, var klockan närmare 23.20 och vi var rejält trötta. Det blev till att leta upp våra sköna sängar och snart sov båda gamlingarna gott.

Dagen efter dagen före, var vi rejält slitna, när frukosten var avklarad  var det dags att röja undan kläder och bädda upp och snygga till lite omkring oss. Eftermiddags promenad blev det i alla fall och en tur till kyrkogården för att vattna blommor. Efter ytterligare en skön natts sömn var det födelsedag hela dagen för mig. Tänka sig jag fyllde hela 69 år det var det ingen som kunde tro, utom jag som kände mig som nittiofem minst efter studentfirandet.Som om det inte räckte med att jag fyllde år på fredagen firade vi en  födelsedag på söndagen också nämligen Ettans pappa,sen blev det vardag igen.

Solen sken från klarblå himmel och jag putsade fönster , hela tre stycken hann jag med på en förmiddag. Det går ju inte att bara arbeta, vila måste jag också. Det är verkligen en förmån att efter lunchen kunna lägga sig med bok på träsoffan på altanen. Thomas Sjödins bok, Det är när du vilar det händer, läste jag inte särskilt länge i . Jag slöt mina ögon och lyssnade till fågelkvittret och somnade!!  Kanske 5- 10 minuter och vaknade pigg som en lärka, läste ytterligare några kapitel ur den fantastiska bok och sen bar det iväg ut i trädgården med sax, spade och kratta. Solen värmde min rygg och det blev fint längs hela uppfarten innan jag var klar för att ta kväll! Maken kom ut och vi vattnade innan vi gick in och kurade skymning sen  det var dags att kolla in näst sista avsnitten av Arvingarna. Den blir allt mer konstig men nu vill jag veta om det finns ett bra eller dåligt slut, går inte att missa sista avsnittet. Tur att det finns repriser för nästa måndag är jag inte hemma, då ska jag uppleva min födelsepresent från maken. En resa till Köpenhamn!  Vi tänkte oss åka tåg men nu får det kanske bli bil eftersom Veolia inte kommer överens med Seko. Det blir säkert några bra och roliga dagar med eller utan tåget.

Lördagskväll och framtidstro.

Lördagskväll i Olofströms kommun. Det var dags för BALEN med B!Avgångsklassen i gymnasiet, hade sin studentbal  på First Hotel i Olofström i lördags. Vi , maken och jag, ville detta år betitta spektaklet, så i god tid gav vi oss iväg från hemmet för en stunds nöje i Olofström denna lördagskväll.
Vi kom i ganska god tid, men kunde konstatera att det var det fler som gjorde. Vi fick en parkering inom rimligt gångavstånd och faktiskt en riktigt bra plats att stå på, för att se och fotografera. Vi var där enbart för att nr 1 i skaran av barnbarn tar studenten just i år. Under tiden vi väntade på bilkaravanen som skulle komma, ägnade jag mig åt att titta på skaran av människor som liksom vi kommit för för att titta på de unga och vackra ungdomarna i sina fina kläder. Många olika människor med många olika sätt att klä sig. En dam hade  pyjamas  på sig! Ett stycke tyg med två ben och ett hopdraget bröstparti med ett snöre runt halsen! Det är pyjamas enligt mig. En annan dam , inte hon heller särskilt purung, hade leopard mönstrade långkalsonger och en vit spetsblus! Kortkort på tanter i sina bästa år är inte heller så snyggt vare sig med eller utan åderbråck! Däremot tycker jag att shorts och tröja är helt okey! Många äldre gentlemän i kostym, och små tanter i kappa och hatt uppenbarade sig också. Säkert far-och morföräldrar liksom vi och eftersom maken var med fick han höra vad jag tyckte, han fnös och meddelade att  för honom fick folk klä sig hur dom ville bara dom har kläder  på sig!! Vi hade klätt oss i regnjacka och jeans, för säkerhets skull, vilket resulterade i att  regnet aldrig kom. Något som förvånade mig denna kväll, var att många av människorna som kommit för att se och fotografera struntade helt i arrangörernas bemödande om en fungerande avspärrning i form av ett plastband i orange och vitt. Meningen var ju att alla skulle kunna se och fotografera men icke då. Ingen hänsyn till någon annan än sig själv, här kommer jag och jag ska fram! Orden hänsyn var inte vida känt den kvällen. Nåväl till slut kom  bilarna körandes i en långsam parad , för att en och en  stanna just vid "Röda Mattan", som var utrullad för att släppa av paren. Det var många olika sorters bilar som t.ex. veteranbilen med en skylt som angav att den en varit en trafikbil en gång i tiden, amerikanska bilar med "nedcabbat" och moderna bilar av snyggaste sorten och så förstås en limousine,gräddvit jättestor. Alla
vältvättade, glänsande vackra med vackra ungdomar i. Chauffören var oftast en herre i medelåldern men en och annan betydligt äldre herre agerade också chaufför, i dessa tider var som sig bör även en dam chaufför. Flickorna var så fina i sina vackra balklänningar, de flesta såg glada ut och verkade tycka att spektaklet var roligt. Gossar i snygga kostymer, som förde sina damer med ett leende ,över mattan och stannade för att bli fotograferade.  Tänka sig , där stod han plötsligt med en vacker dam, Ettan, en vuxen man så snygg och det allra vackraste leendet kostade han på sig. Det var fler pojkar än flickor så Ettan var inte ensam om sin dam. Hon hade två söta pojkar som uppvaktade henne. Klänningarna var oerhört vackra med mycket blingbling kring midja och bröst. Svart, brunt och sand dominerade i färgsättningen men där fanns pastell, rött, grönt, turkos och så en ock annan vit också.
Det tog ett par timmar innan alla hade passerat och därefter tog den roliga, får jag förutsätta, balen,vid. I sena timman blev dom hämtade av sina anhöriga och dagen därpå var det kanske sovmorgon för alla dessa ungdomar, vad vet jag?
Sen börjar allvaret, vad ska det bli av alla dessa ungdomar? Ska alla få den utbildning dom vill ha? Ska alla få jobb och skaffa familj och leva lyckliga resten av sina liv? Eller ska några av dessa glada vackra ungdomar bli arbetslösa, kanske hamna i drogberoende ? Nej vet du vad Tanten, nu får du ge dig. Alla ska bli lyckliga och leva länge. Inget deprimerande skitsnack nu. Alla kommer att göra precis det de vill och få just den flickan eller pojken dom vill ha. Ingen kommer att bli sjuk eller drabbas av annat elände. Inte nu i alla fall i den spirande sommaren . Nu ska vi vara glada och sjunga vackert om studentens glada dagar.