Snö, snö både då och nu.

Så kom den då, den av så många efterlängtade snön. Det snöade hela dagen igår och hela dagen  tröstade vi oss med att det börjar snart regna, men inte då. Vi hann köra till Mörrum och hälsa på makens syster och köra hem igen och snön bara yrde ner hela  tiden. När vi närmade oss Kyrkhult ,insåg vi att nu blir det problem att komma uppför backen och in i garaget. Mycket riktigt, nästan , nästan uppe, bara nån liten halvmeter kvar och bakhjulen spann loss i grusen, som inte hade det minsta tjäle i sig. Maken muttrade och klev ur bilen och pulsade genom snön till garaget och jag kunde ju inte sitta kvar o vänta, utan  gick ut och hämtade en snöskoffa!!  Började skotta snö  med handväskan hängande över framsidan av kroppen. Såg nog lite tokigt ut när jag tänker på det så här i efterhand. Blunda och tänk er detta scenario: Liten tant iförd brun jacka , snygg liten ärtig mössa på lilla håret, knallröda skinnhandskar och EN HANDVÄSKA MODELL ÄLDRE i brunt läder (minst 20 år) hängande över kroppen!! Lägg till en snöskoffa som hanteras fram och tillbaka  för att få undan snön så att hon kan komma IN i huset! Fortsätt blunda och tänk; Liten farbror,  iförd svart vinterjacka och en svart stickad mössa neddragen över  ungefär halva huvudet, medförandes en röd spann innehållande vägsalt. Detta kastas ut över den backe som vi blivit stående i med bilen under ett visst muttrande från maken, om den (fult ord) snö. Tanten går in och stänger dörren och lilla farbrorn sätter sig i bilen och kör in den i garaget!!  Slut på sagan.
Medge att det såg rätt kul ut!!

Idag när jag rullade upp rullgardinen , så vad ser jag??  Jo det snöar och snöar och snöar. Alldeles vitt över hela Tulseboda. Vackert? Jovisst men jag insåg att det inte skulle bli några fönster putsade och inga nötkrokar bakade. Min dag skulle fyllas med helt annat arbete. Skotta snö! När frukosten var uppäten och BLT läst, så pass att jag hade vetskap om vad som hänt i närområdet, var det dags att klä på sig flera lager med kläder och ge sig ut i snöhavet. Hjärtopererade makar ska inte skotta snö. Det blir inte bra, kan resultera i ambulansfärd och vem vet vad som kan hända mer? Nej numera är det jag som är förste skottare. Maken gjorde en fantastisk insats, han ordnade så att det kom en liten människa och röjde den "fotbollsplansstora" uppfarten och parkering på baksidan av huset. Om vi bor i ett slott, inte alls, det är bara min fantasi som spelar mig ett spratt när jag är trött på att skotta snö!! Nu kom han i alla fall, denne fantastiske man med sin Grissly och röjde snö så att vi kan åka på kalas till mellan gossen i kväll. Han fyller 44 år idag den lille gossen. Han kom till världen lätt som en plätt och var sötast av alla på hela BB. Han åt och sov , växte, lekte, badade en sommar en smörkniv fast surrad  i badbyxan ifall det skulle komma några bovar.Så helt plötsligt blev han en lång vuxen man med fru och barn, som det kan gå, kanske det är därför som hans mamma känner sig som en tant i sina bästa år vad vet jag??

Hur ska jag nu komma vidare? Vinter på 50-talet när jag var barn? Då var det alltid snö, solen sken alla dagar och jag åkte skidor med en granngosse som hette Anders. Om vi inte åkte skidor , åkte vi spark eller kälke eller på rumpan på en korkmattebit!!  Det gick hur bra som helst. Vi byggde gupp och hoppade med långskidor, som aldrig gick sönder. Vi byggde snöfästningar och hade snöbollskrig. Efter några timmar utomhus, i flera meter snö som vi plumsat runt i ,var det dags att ta sig hem och byta kläder! Jag vill minnas att jag hade två par skidbyxor i ett tjockt grått tyg som tog flera timmar att torka över vedspisen i köket. För det mesta hann byxorna torka mellan varven, annars var det bara att inse att jag fick leka inomhuslekar ett tag.

 Bädda ner dockor i finaste dockvagnen, eller leka i dockhuset som pappa byggt. Inget märkvärdigt alls, en bokhylla med tre plan som målats grön och fått två brädor till tak. Mamma gjorde möbler av tändsticksaskar som hon klädde med tyg. Ett bord fick jag av min kusin Rolf, det var grått och såg ut som en pall. Han hade gjort det i slöjden. Ett rött skåp fick jag i födelsepresent och en elektrisk spis med tillhörande grytor hade jag också, Fick ett rött möblemang i present som också användes i detta dockskåp, bestod av en soffa och två fåtöljer . När jag tröttnade på dockskåpet övergick jag till att läsa. Jag hade ett litet bibliotek på mitt rum, en hylla med några böcker i som var mina. Där fanns bl.a.  Det blåser på Månen, av Eric Linklater, Det mystiska klippslottet av Enid Blyton som jag trodde var en man, kunde aldrig tro att en tant skrev så hemska böcker,  Pelle Knallhatts underbara öden av Eva Hjelm, Puck slår sig lös av Lisbeth Werner. När jag läste gick tiden fort, det blev matdags, läggdags och sovdags och imorgon var en annan dag. 
Annandagskaka blir aldrig bakt, sa en av mina bästa vänner. Hon finns inte i denna världen längre, hon är saknad ska jag säga. 

Symaskin, dammsugare, kaffebryggare å så var det en maskin till ......

Symaskin, dammsugare, kaffebryggare å så var det en maskin till  och en maskin till och ---

Först gick slangen till dammsugaren sönder, visserligen var den 7 år gammal och lät som ett reaplan men jag ville ju ändå inte att den skulle gå sönder. Det råkade dessutom vara så att den redan hade lagats en gång. Av vem? Min fantastiske make förstås. Det inte han kan laga är inte värt att laga.
Men den här gången, ville jag egentligen inte att den skulle gå att laga, för det fantastiska ljudet var lite jobbigt att lyssna till och dessutom behöver ju inte hela Tulseboda veta när jag dammsuger.  Av någon anledning låg Elons färskaste  reklamblad precis framför mig  på diskbänken , jag bläddrade lite förstrött i det, kylskåp, kaffebryggare och en massa andra el produkter på REA. Om jag ska vara ärlig såg jag nog bara texten REA, när tanken föresvävade mig att nu kunde det vara läge att göra ett klipp som närmast vore att jämföra med ett börsklipp. Jodå dammsugare flera stycken, gula, röda, svarta och blå fanns till reapris. Då, precis då, meddelade maken att dammsugaren, den 7 år gamla med reamotor, var klar att användas igen. Det kändes i hela min kropp att jag ville ha den blå fina Electrolux maskinen i reabladet, så svaret blev; tack ska du ha men nu åker den ner i källaren där passar den bra. Jag åker till Olofström och inhandlar en ny!!!

Lite konfunderad såg han ut, eftersom vi egentligen inte handlar nya saker förrän de gamla tjänat ut! Jag tror han insåg faran i att börja diskutera om det verkligen var så vi skulle göra? Köpa nytt när det inte behövdes?  Han gick vidare i sitt liv och jag satte mig i vår fina gamla trotjänare Renault och for till Olofström.Naturligtvis hade de inte maskinen hemma och naturligtvis kunde den inte beställas mer. Slut i hela världen ungefär!!  Jag var förberedd, och kunde sätta igång damen i butiken med att leta efter en likvärdig!  Det viktigaste var 12 meter sladd och låga decibel på ljudet. Tänka sig, efter lite arbete hittade vi en annan, den fanns inte heller i butiken men den kunde beställas. Till samma pris och med lägre decibell än den i reklambladet! Jag slog till och åkte glad hem, för att konstatera att nästa maskin hade sagt ; Jag är trött!!, Det var symaskinen, min älskade symaskin som jag kan sy på ,byta tråd och spola och göra nästan allting med den ville inte mer. Drivhjulet som används när jag ska sy sakta eller starta i tjockt tyg, hoppade liksom bara av, for in under skrivbordet och välte kull knappnåls skålen. Vadå, har inte alla en knappnåls skål? Jaså ,men jag har en i rostfritt som min pappa gjort  till min mamma!!  När han jobbade på Stålförädlingen i Vilshult, detta berömda företag,som gjorde kaffekannor.Han  fick han när han väntade på mera saker att borsta till blanka och fina kaffekannor, göra saker  av överblivna plåtbitar. Så kom denna fina knappnåls skål till.
Jag bifogar ett kort av detta fantastiska föremål så att ni vet hur ett sådant ska se ut!!

 Hur som helst, man kan inte ha ett hoppande drivhjul som far omkring när man ska sy förkläde till barnbarnen. Så det fick bli en tur till symaskinsaffären som ligger i Karlshamn. Nu mina vänner kan man tala om utflykt och mitt i arbetsveckan o allting. Ärligt talat skulle jag ändå till min fantastiske tandläkare för att få en ny krona i munnen, den gamla hade liksom gett upp. Men den historien får vi ta en annan dag.  Så mycket utflykt blev det inte, först satt jag i tandläkarens stol i 45 minuter och sen fick det gå undan för maken ville hem. Symaskinsinnehavaren som är en kvinna var mycket vänlig och skulle höra av sig om mitt problem, när hon fått tag i reparatören, bara det att det fanns en reparatör borgar ju för att det finns reservdelar, det hör ju liksom ihop, eller hur. Så nu väntar jag  på samtal från denna kvinna och under tiden slåss jag med det hoppande hjulet som då och då inte är särskilt samarbetsvilligt. Men snart är tre förkläden färdiga och fler kommer det att bli. Barnbarnen växer så det knakar och tur är väl det .
Nåja när jag hämtat och betalat min nya dammsugare , som är helt underbar att jobba med, tystlåten, suger bra och väldigt lätt att hantera. Då hade plötsligt glaskannan till kaffebryggaren en spricka!! Säkert frun i huset som dängt den i vatten kranen så att glaset tillslut inte orkade mer. Kaffebryggaren är en King of Coffee , röd och stilig och den vill jag inte kasta. Blott 4.5 år gammal den kan hålla många år till  - men -  skulle det gå att ordna en ny kanna??  Ny tur till Elon, vilken tur att han finns, jodå det gick att ordna , så nu får vi kaffe igen från våran kära kaffekung.

Nu tittar jag lömskt på de flesta maskiner som vi har, vilken står i tur? Än så länge fungerar alla men när kommer nästa smäll, här finns ju att välja bland, Moderna hushåll har massor av maskiner som de inte vill vara utan. Min assistent som har ganska många år på nacken, grönsaksskäraren, elvispen, kyl o frys, spis, diskmaskin,tvättmaskin o tumlare m.m......