Jag som är uppväxt med 1:a majtåget genom Olofström upp till gamla Folkets Hus, som har hört Alva Myrdal , tala i Folkets Hus i Olofström, har aldrig som vuxen varit road av politik. Jo lite grand några år i Centern. Tyckte att dom var ett parti som ville landsbygdens väl. Numera tycker jag att det är mer enskilda personer som jag gillar i politiken, för deras åsikter men också för deras sätt att framföra dem. Mer person än parti !! Förlåt min vänner i Centern, men det är dagsläget som gäller för mig nu för tiden, när det gäller politik. Måste säga att gossen Fridolin tilltalar mig, för sitt vackra yttre, ja, men också för att hans åsikter när det gäller skola, miljön och landsbygden. Det betyder ju inte att jag röstar på Miljöpartiet. Finansministern tilltalar mig också, inte så mycket för hans yttre, men han är en fena på ekonomi och det gillar jag. Fredrik Reinfelt ser mest ut som en ledsen liten vovve. Vem har varit elak mot honom hela tiden, kan man undra? Lövén är ju inte mitt första alternativ och inte Annie Lööv heller, hon blir säkert bra när hon blir stor men jag gillade Maud mycket bättre! Den lille ettrige folkpartisten som ryar om skolan och ändrar hela tiden har jag inte så mycket till övers för och vänsterpartiet skulle sett till att behålla den gamle partiledaren. Feministiskt parti ger jag inte mycket för, elda hundralappar och stå skrika att att svenska män är hemska. Nej så fångar man inte mitt intresse. Dom får ha sin politik ifred för mig liksom SD. Finns inget att säga om detta parti. Ointressant. Jag skulle behöva ett samlingsparti som lärt sig att samarbeta det skulle sitta fint.
Vi, maken och jag ägnade 1:a maj åt det som vi gjort i alla 49 åren vi varit gifta, arbetade i trädgården. Morötter, sallad och potatis kom i jorden. Till lillasyster Yster satte vi potatis i spannar och till storebröderna lades potatisen i påsar för att transporteras till Lönnemåla och Kullan. Nu ville jag vara jätteduktig och tog stavarna och gick iväg mot Lönnemåla som var första anhalten på potatisresan. Räknade kallt med att åka bil med maken tillbaka till Kyrkhult och vidare till Kullan. Det skulle jag inte utsatt mig för, eftersom jag redan då kände mig lite snuvig och rosslig i halsen, men jag ska ju alltid vara värst hela tiden. Promenaden blev till en förkylning som bara är för mycket. Ögon och näsa rinner i kapp. Vad kan man lära sig av detta? Känner man sig inte helt ok, lite trött och snuvig, inte ok att ränna runt med stavar för att visa sig på styva linan. Kroppen tog för mycket stryk, lönade mig med att bli sjuk. Nåja sjuk och sjuk. Men - för mig som inte gillar att inte orka göra det jag vill, är det inget bra läge att behöva inse sin begränsning!! Nu har jag insett att om jag ska kunna hålla igång nästa vecka, så gäller om inte sängläge så åtminstone fåtöljläge!!
Med hjälp av alvedon, allergimedicinen, sinova , calvados och några små sovpauser lyckades jag från onsdag till söndag bli nästan bra!! Idag har jag bakat kanelbullar, muffins på banan och mandelmjöl, och en rabarber/hallonkaka. Pausade med att lufsa runt i naturen och fotografer, inspirerad av bästaste vänninan i mer än 50 år , fotografera den vackra naturen just NU!! Känner riktigt hur livet återvänder när snoret slutar rinna och ögon är klara och fullt användbara.
Visst är det härligt med den spirande våren och vad kan passa bättre än att avsluta med en vers ur Alltidhult, av Harry Martinsson.
I drömmen ser jag vårens bokar lysa
med späda lövverk nedom Boafall,
när vägen går till Alltidhult om våren
och skogen ter sig som en ljusblond hall
med solens spel på genomlysta sväv
av friska löv, som bilda vårens väv.
