Men va nu är det fredag igen ?

Jodå,visst var det så. Torsdagkväll innebär fredagmorgon och bussresa till Karlskrona och hem igen. Det har vi gjort nu,lilla farbrorn och jag,i fyra veckor. Nu kan vi. Stiger ombord letar upp den plats som vi börjat kalla VÅR! Men ve och fasa idag satt där redan en liten tant. Jag tänker kalla henne tant, även om jag misstänker att hon inte alls vill bli kallad tant. Hur som helst, hon satt där och det var ju inte läge för att börja diskutera med henne om hon skulle vilja vara vänlig och byta plats eftersom vi ALLTID sitter just där. Tror inte lilla farbrorn och inte heller tanten gillat den diskussionen. Vi satte oss framför henne och det innebar att jag kunde lyssna till ett ganska intressant samtal via mobil. Ska inte återge det, inte lämpligt i denna blogg. Helt oförståeligt att en vuxen människa väljer att lägga ut hela sitt liv för allmän lyssning.

Nåväl , jag plockade upp min bok och lilla farbrorn lutade huvudet mot nackstödet och slumrade. Bussåkning är roligt, och ganska skönt. Man sitter bekvämt och behöver inte tänka på alla olika "högstafartskyltar", inte heller på att  kanske skulle man farten till 95 när det är 110. Eller att hålla undan så att andra kan köra om , utifall att de skulle vilja detta. Dessutom lär man sig hela tiden nya saker, som att alla ungdomar kastar sig ner i sätet och sätter hörlurar i öronen. En och annan farbror eller tant vill prata med sin reskamrat och det görs på högsta volym. Ibland sprider sig odörer i bussen, kan vara en liten baby men det kan också vara vem som helst som ätit ärtsoppa till frukost. Resenärer som absolut vill prata med mig,gör sig icke besvär jag vill inte prata på buss eller tåg om det inte är lilla farbrorn som påkallar min uppmärksamhet. Alla är inte snabba med att förstå att jag vill vara ifred, som när det för flera månader sen, på den tiden jag for ensam med buss för att hälsa på lilla farbrorn på sjukhuset,kom en liten söt tant och slog sig ner på platsen bredvid mig!
FAST DET FANNS MINST FEM ANDRA PLATSER ATT SITTA PÅ. Med en gång satte människan igång med att prata; Rysligt vad kallt det är började hon med för att sen fortsätta med
 med vad hon gjort i Ronneby och vad hon skulle göra när kom hem till Olofström. Inget hjälpte för att få tyst på henne, vare sig att läsa i en bok, försöka prata i mobil, eller att vända bort ansiktet ej heller för den delen mumlande ohörbara svar.
 Jag fick helt enkelt prata med henne, ska säga att det var skönt när bussen stannade i Olofström och hon vinkade glatt hej då till lilla mej. Jag vacklade ut ur bussen och in i min bil och njöt av tystnaden. Det var den gången, idag var det en behaglig resa och vi kom i tid till behandlingen och allt gick precis som vi tänkt. Innan vi foro över isen mot Kyrkhult sprang vi in på Willys och inhandlade 10 kg Västerås gurkor och alla tillbehör, för att imorgon lägga in gurkor. Detta har blivit en tradition att skura ,skiva och lägga gurkor i burkar för att ha hela vintern. Vilket fröjd att se när det hela är klart. Äntligen hemma igen vilade lilla farbrorn och lilla tanten, jo hon kände att lite luft i lockarna var
välbehövligt. På med träningskläder och cykelhjälm och i cykelkorgen vattenflaska, regnjacka och mobil
Mot nya mål är det inte så det heter? Målet var inte så unikt idag,det var samma runda som alltid. Mot Hovmansbygd, vika av till höger vid korgmakaren´s och sen en härlig guppig, krokig och backig grusväg. Ljudet av grusen som sprutar under däcken ger mig sommar känsla. Numera släpper jag inte styret i nerförsbackar, jag bromsar och håller stadigt i styret. Till mina barns glädje. Det ligger små hus längs vägen, de flesta är nog sommarbostäder men ett och annat har bofasta året runt. Nu går det ju inte att cykla på grusvägar ända hem hur gärna jag än vill, det fick bli höger igen och asfalt. Jag klev inte av cykeln en enda gång förrän jag parkerade den i garaget. Känner mig nu lugn och lite hungrig , ska se vad kylskåpet kan bjuda på. Rostbiff, sill, ägg, ost finns där nog och gott bröd från Hälleviks rökeri. Ja inte vet jag om Hälleviks rökeri bakat det, men det såldes där och gott är det. Till detta ska jag ha kaffe det har varit alldeles för lite kaffe idag, huvudvärken känns nära. Ha en bra kväll, morgonen eller vad det nu är när ni läser detta lilla epos alla mina vänner därute.

Måndag börjar veckan....

Måndagar är normalt arbetsdagar, om det inte är semestertid, för de allra flesta människor. Naturligtvis finns det människor som jobbar på schema, jobbar helger och kvällar och då kan just en måndag vara en ledig dag. Måndag är för mig,  som är pensionerad,  vilken dag som helst i veckan. Ingen klocka som ringer,  frukost som får ta så lång tid, som det behövs. Morgontidningen läses, diverse artiklar diskuteras över frukostbordet. Korsordet löses och sudokoun blir för det mesta olöst. Dock varje morgon provar jag och det händer att jag löser det lätta. Efter frukosten är det dags att bädda, diska och planera resten av dagen.
Idag var det måndag, den sista i månaden, och räkningar kommer det varje månad och betalas skall de. Nu för tiden tar det lite längre tid, kommer inte alltid ihåg hur jag ska göra , men idag gick det som en dans. När jag var klar var det dags att reda till lite lunch för mig och maken. Inga märkvärdigheter, stekt nypotatis( från egen odling) med falukorv och stekt ägg. En god sallad med röda bönor, gurka, sallad och annanas skuren i bitar till blev pricken över i. Därefter kände vi, maken och jag , oss stärkta till att ta itu med dagen arbetsuppgift. Rengöring och avfrostning av frysen. Inget lätt arbete, att plocka ur allt från frysen i köket , ner i kassar som bärs ut till "andrafrysen" i garaget. Maken hackade is och  tinade med en maskin,som jag skulle kalla hårtork fast man använder den  till att ta bort färg med. Jag torkade och torkade och plockade isbitar som for runt ikring honom. När isen äntligen var borta var det jag som fick torka av lådor , hyllor och golv och sen sätta alla saker på plats igen. Rent och snyggt och nu var det bara att invänta att frysen kom upp i temperatur eller kanske heter det ner?
Medan jag återgick till att hänga tvätt vilade maken en stund. Nu var det dags att bära tillbaka alla frysvarorna från garaget, det tog också sin tid. Allt skulle på plats, sorterat i kött, fisk, bröd, grönsaker, frukt och glass. Nu smakade kaffe och smörgås hur gott som helst och sen var det dags för den dagliga promenaden. I lite regntungt väder, inte kallt men vått, gick vi, jag och bästa grannen en 45 minuters promenad längs sjön, mellan granar och grästuvor. Luften kändes så ren och tiden gick så fort,medan vi gick och pratade och gick och pratade. Längtan till att få bada övermannade mig när vi gick förbi sjön men det var långt hem till baddräkt och att bli nudist har jag aldrig vare sig tänkt eller velat. Mera raska steg och mera prat och helt plötsligt var vi hemma igen. Ja precis så kan en helt vanlig måndag se ut i juli när regntunga skyar hänger över Tulseboda.