lördag 9 augusti 2014


Gräshoppa, kaffeslurk, syskonträff och barnbarn....

Hur många gånger i ett liv, får man uppleva att det sitter en gräshoppa och stirrar på en när man vaknar?
Imorse, om än en aning dimmigt såg jag "något "sitta på ett fotografi på hörnskåpet i sovrummet!  När jag efter en stunds funderande tog  på glasögonen såg jag att detta NÅGOT var en gräshoppa!!  Skakade liv i maken, meddelade att det sitter en gräshoppa på fotografiet!!  Pekandes med pekfingret för att understryka det hela.
En något sömnig make vacklade upp, tog resolut hela fotografiet och bar ut det  på balkongen och skakade av den STORA gräshoppan!! Hoppan var några centimeter och den satte sig under trädgårdsstolen , jag rusade ner för trappan för att hämta kameran - MEN då hade den hoppat vidare i livet! Så kan det gå när man sover med tvärdrag i hela huset. En liten hoppa kan hoppa ända upp på övervåningen om den vill och in i sovrummet utan att väcka den björn som sover!!

Lördag innebär vilodag för det mesta men just idag skulle vi till Loppis i Vilshult, för att återigen fynda trodde vi!! Frukosten var om inte en storslagen hotellfrukost med äggröra och bacon, helt ok för oss två. När disken var avklarad och maken gått morgonrunda med Lady Di, for vi till Vilshult. Mycket bilar och mycket folk, många vi kände och många att byta några ord med. Inne och ute, men idag hittade vi absolut inget av värde, jo förresten maken fick tag i ett par snapsglas. Det känns alltmer akut att jag sätter igång och renoverar skåpet som fortfarande står i garaget och väntar.  Vi var snart tillbaka i Kyrkhult och jag drog iväg på motionsrunda. Genom bostadsområdet och genom skogEN  fram till Södersjön i raskt takt med stavar. Jag gick så fort jag orkade och kände svetten rinna längs ryggen, det är skönt att efter raskt gång ta ett dopp i Söderhavets mörka vatten som nu svalnat  och ger en behaglig svalka åt en varm kropp.

Kaffeslurken den kära hann vi med innan det var dags att ge sig iväg till Hemsjö för syskonträff med makens syskon. Alltid lika roligt att höra alla glada skratt och historier om hur det var när dom var små. Det är egentligen märkligt att alla sex överlevde till vuxen ålder när man hör hur det gick till, när dom spolade isbanor, åkte kälke i livsfarliga backar, fiskade i Mörrumsån, eller cyklade  mellan Aborrsjön och hemmet. Ingen mobil, ingen vuxen som kollade att de inte gick för nära vattnet eller att de verkligen kunde simma! Det låter som en riktigt rolig och lite farlig värld , som ändå var balanserad och tillrättalagd.Nu är de alla i övre medelåldern eller mer, ganska stillsamma men högljudda och glada. Syskonträffen är numera en stillsam tillställning, åldern tar ut sin rätt. Mycket trevligt att åtminstone en gång om året få träffas alla tillsammans  och delge varandra av sina liv.
Imorgon är det först högmässa och sen barnbarn. Det är också trevliga tillställningar båda två men helt olika.
Det ena mer stillsamt och eftertänksamt, det andra mer stoj och stim och va ska vi göra nu, mormor!! Hoppan lät sig inte fotograferas men kaffekoppen den kära fanns på bild.




Så många dagar.... Lilla tanten kan inte räkna dem alla, dessa dagar utan Lilla farbrorn. Dagar när inget är roligt, dagar när hon trivs med...