I detta samhälle finns också ett utomordentligt café. Vi betjänades av en liten farbror, som var både vänlig och trevlig. Kaffet var gott och smörgåsen rejäl , god och mättande. Förutom vi, satt där fem små gubbar och drack kaffe och läste tidningen. Alla pratade med alla och en gammal bekant från förr dök upp och hälsade oss med orden; Hej på er Nilssons, är ni i stan? Jo det var vi ju, det kunde vi ju inte förneka. När vi återvände till bilen hade den ingen parkeringsbot, bara detta gladde oss. Vi kom ut från parkering med livet i behåll, trots bussar och bilar som pilade fram och tillbaka och anträdde färden tillbaka mot hemmet. Först skulle vi dock avvika från den tänkta rutten med att köra över Nebbeboda mot Olofström. Lilla farbror´n skulle till Familjeläkarna med en receptförnyelse
( vilket långt ord) och sen till Willy´s en runda. Han är just nu, helt otroligt tokig med att springa rundor på just detta varuhus. Nåväl, vi kom så småningom hem, plockade in allt vi släpat ut på förmiddagen. Sorterade in vatten flaskor, äpplen och alla papper och pärmar där det skulle vara.
Ishockey på TV och lilla farbror´n är förlorad för världen och lilla tanten gick ut på promenad. Längs Södersjön , förbi ängar och bondgårdar, genom skogen och fram till byn igen. Kvällsljuset lägger sig över byn och medan jag skriver blir det allt mer skymning. Imorgon är en annan dag , då blir det vetebrödsbakning, promenad och ett besök på äldreboendet, tror jag i alla fall.Kvällen avslutas med ett kyrkoråd för min del och just nu känns det som om jag vill lägga mig raklång och göra ingenting.