lördag 19 juli 2014

God morgon god morgon ---- sjöng Sigge Furst i Frukostklubben på 50-talet.



Att vakna utvilad varje morgon är en nåd att stilla bedja om. Om det dessutom är sommarblå himmel och vindstilla utanför sovrumsfönstret  redan kl. 07.00 blir jag glad,gladare,gladast i världen. Nybryggt kaffe och makens hembakade grovbröd med solmogna tomater, kan det bli bättre?

Morgonpromenad längs Södersjön som ligger blank och sammetsvart,tillsammans med Lady Di och maken,i rask promenadtakt. En liten sjöbris svalkar våra svettiga kroppar, även Lady Di är varm,
tungan hänger en bit utanför munnen. Hon kommer att precis som vi dricka mycket när vi kommer hem.

Cykeltur till sjön för ett morgondopp. Bara jag och måsarna. Blankt stilla sammetssvart vatten som håller ca 25 grader, det ger ingen svalka men är ändå så skönt. Sitter en stund på bryggan insvept i handduken innan jag kläderna åker på och jag trampar hemåt, nöjd och belåten med livet.

Vid lunchen kommer Tvåan i barnbarnsgruppen för att äta med oss gamlingar. Det serveras bacon, stekt potatis, stekt ägg, sallad och stekt falukorv. Vi äter under lite småprat om ditten och datten och sen skjutsar farfar honom till affären för lite inköp innan han åker hem för att sova ytterligare några timmar. Storebror som är nr Ett i barnbarnskaran jobbar den här dagen så han blir utan det goda baconet. När disken är avklarad och maken kommit tillbaka svidar vi om och kör till Lönsboda för att gå  på Loppis. Vårt nya gemensamma intresse; Att bära hem fler saker till ett hem som redan har alldeles för många saker. Det händer att vi bär ut saker också men det är mera sällan. Nu måste vi snart bli färdiga med skåpet som står i garaget, så att vi har någonstans att sätta alla saker som vi bär hem. Men - innan skåpet kan komma in måste ett annat skåp ut och det är inte enkelt när vi inte orkar bära själva utan måste ha hjälp av barn och barnbarn!  Dylika händelser måste planeras och det är inte helt lätt att få logistiken att gå ihop.

Efter Lönsbodabesöket hamnade vi i Vilshult och DÄR har det startat en glassfabrik!!  Inte vilken jäkla glassfabrik som helst utan en som tillverkar Italiensk glass i källaren i den gamla banklokalen!!
Jag har ju jobbat i många år i Kyrkhults Sparbank, den finns inte längre, men då vikarierade jag ofta i Vilshult när ordinarie kassören hade t.ex semester. Det var med blandade känslor som jag klev in i den gamla banklokalen, likadant men ändå inte. En glassdisk med fantastiska glasslådor, citronglass, hallon o jordgubbsglass, chokladglass, glass med smak av äppelkaka och vaniljglass. Snyggt upplagda i glass burkar- smaken var bara så helt fantastisk och betjäningen jättetrevlig. Tänk er att sitta en solig sommardag i lilla Vilshult och äta Italiensk glass utomhus!!  Vem behöver åka söderöver? 30 grader varmt, blå himmel, utemöbler och parasoll och GLASS!! Det måste vi göra om.

Hemma igen blev det solstolen i skuggan och en bok. Dina brev lägger jag under madrassen av Astrid Lindgren och Sara Schwardt, lånad på det fantastiska biblioteket i vår fina kyrka i Kyrkhult. Bad en gång till idag i Södersjön och sen kvällsmat på altanen.

torsdag 17 juli 2014


Att säga Ja till kärleken och hålla ut.....


Idag är det 49 år sedan jag och min älskade make sa Ja till varandra i Kyrkhults kyrka.
Som vanligt hade jag bestämt ,  JAG ska ha en lång slöja och en lång klänning,  hur modernt det än var med kort klänning och kort slöja. Mamma ville inte sy min brudklänning , hon som annars sydde allt jag bad henne om. Istället blev det en sömmerska i Olofström som sydde upp den, i vit brokad. Modell "prinsess" med smal midja och en lång böljande kjol. Ärmarna var långa och slutade med en liten spets som gick ner  på handen, ringningen var mycket liten och rund. Slöjan var lång och i tyll med blomsterbroderier längst ner. Prinsessan Margareta hade gift sig några år innan och hon hade vita spetshandskar och det skulle jag bara ha, mina konfirmationshandskar fick duga, dom var inköpta på NK i Stockholm på en skolresa i sjätte klass. Jag hade Kyrkhults kyrka prinsesskrona på huvudet och har aldrig någonsin vare sig före eller efter bröllopet känt mig så fin. Maken och marskalkarna  hade frack och tärnorna långa klänningar. Jag var så nöjd med mitt bröllop och än idag minns jag det med glädje. Brudbuketten hade fina Edit Svensson, fru till Ove i  Oves Blomsterhandel gjort och det var röda rosor och prästkragar med hängande framsida. Så snyggt!! Bröllopsmiddag i Vilshults Medborgarhus och bröllopsresa till Gotland.
Så var det då och idag 49 år senare;
Efter frukost, motionsrunda för maken med Lady Di,  dammsugning av altanen och lite vatten till alla mina blommor, var det dags att snygga till gamlingarna. När detta var överstökat tog vi bilen och gav oss iväg. Norröver blev det idag. Första stoppet blev i Ryd för att hämta lite pengar i uttagsautomaten. Färden gick nu mot Urshult, där vi hade en plan att ta oss till Sirkön. Men allt som är bestämt går att ändra och i Urshult fick vi syn på en Loppis skylt, raskt vek maken av till vänster och vi körde och körde, ganska långt kanske en kilometer. I ett rött hus med två små flickor som lekte i ett miserabelt växthus fanns loppisen!  Där hittade jag tre små blå äggkoppar från Japan och maken hittade en mängd glas som han ville ha. Han prutade och betalade och jag packade in i bilen. Nu var det till att vända och nu gick bilen ända till "Ladan", en restaurang inrymd i en gammal lada. God mat och trevlig miljö men lilla servitrisen hade nog vaknat på fel sida, hon var sur så in i!! Vi åt sallad helt underbar, bakad potatis med räkröra mycket god och till detta drack vi lingonvatten. När tallrikarna var helt renskrapade begav vi oss mot Sirkön. En  härligt slingrande lagom smal väg, med lagom mycket mötande trafik. Röda stugor, bokskogar, äppelträd, gröna ängar och stor gammal granskog for vi igenom och se där en ny skylt om Loppis. Vi körde ungefär nio kilometer längs med Åsnen och kom fram till en liten gård. Loppis och Porslinsmuseum. Loppisen var si så där, väldigt mycket saker, och ganska smutsigt, inte alls intressant. På väg till museet fick vi bevittna ett rått överfall!! En liten unge föll ur svalornas bo, och från ingenstans kom en stor lurvig katt och vips var fågelungen död och nästan uppäten!! Katten var för övrigt riktigt mysig och kelen när han/hon eller kanske hen? inte jagade fåglar.
Museet ville ha trettio kronor för att vi skulle få se samlingen och då blev jag lite snål eller kanske rejält snål egentligen, och sa : Vi sk-er i detta!!  Vägen till Sirkön var lika snirklig hela tiden, gårdar och kom och gårdar försvann, vi körde långa sträckor utan att se ett enda hus och så helt plötsligt dök den ena tjusiga villan efter den andra upp. Vet ni vad ? Amy´s café kom också som en liten överraskning en riktigt trevlig sådan. Gott kaffe och massor av hembakade kakor. Det blev ju en och annan kaka för mycket ,dröm var ju tvunget och chokladbröd och sirapsbröd likaså, för att inte tala om toscakaka och drömtårta! Ja ja jag vet det lägger sig runt midjan som fanns en gång för 49 år sen. Åtgärdat när vi kom hem. Tog "bingorundan" i rask takt tillsammans med maken och sen simmade jag säkert minst 25 meter fram och tillbaka i Södersjön ett antal gånger!!
Nu är även kvällsmaten avklarad, nyplockade kantareller( fått av storbror igår kväll) smörstekta med lite grädde och lök på danskt rågbröd. Vilken härlig dag vi haft maken och jag. Imorgon börjar allvaret igen, med tvätt, städ, handla och sätta nya blommor på våra gravar!!

Så många dagar.... Lilla tanten kan inte räkna dem alla, dessa dagar utan Lilla farbrorn. Dagar när inget är roligt, dagar när hon trivs med...