Vilken härlig vecka med fest hela tiden....

Först Balen, sen studentavslutning i Jämshögs kyrka , student utspark och studentfest, en dags vila och sen födelsedag gånger två!!

Studenter ska ha en roligt fest det är dom värda. 19 år i skolan och det är bara början då behövs det en sjujäkla fest för att orka med resten av livet. Avslutningen i Jämshögs lilla kyrka om man nu får för sig att jämföra med vår stora kyrka i Kyrkhult och det fick jag. Vi hamnade i vägarbete som aldrig ville ta slut. Maken fick nog och svängde ut och in och vi kom via en lite mindre väg slutligen fram till kyrkan. 13.45. Avslutningen började 14.00! Det fanns inga platser kvar i kyrkbänkarna men det ordnade sig, vi hittade två stolar och klämde in oss mellan bänkrad och vägg. Jag hade ett element att luta mig mot när ställde mig upp. Jag vill nämligen se vem det är som pratar och sjunger!! Herr kyrkoherden hälsade välkommen och lyckades prata i 5-10 minuter utan att säga Gud en enda gång. Inte heller Jesus eller Jungfru Maria  slapp ur hans mun. Bra jobbat, tyckte säkert de allra flesta som satt i kyrkan , vi saknade dock både Fader Vår och Välsignelsen, men vi är så rysligt gamla så vi har ingen talan längre. Det hela drog ut på tiden och det blev till att vrålköra hem och snabbt byta om innan det var utspark kl 17. Vid det laget var min älskade make inte lite utan väldigt mycket stressad så när vi äntligen kom till Olofström och det var ont om parkeringar trängde han in vår lilla söta bil mellan två stora biffiga bilar, det blev precis så mycket plats att han kom ut ur bilen. Vi rusade mot backen bakom Nordenbergs skolan och började förvirrat titta efter en bild  på Ettan. Efter två minuter röt maken, nu går jag inte en meter till vi blir här! Vid det laget hade mitt förnuft lagt sig i ryggslutet ungefär och jag fortsatte uppför en trappa och plötsligt såg jag den, bilden på Ettan. Vände mig om för säga till maken att här är dom! Han är borta, puts väck!!  Men, nej han hade hamnat bakom en tjock dam med stor hatt och rejäla skor. Han stånkade vidare med mig och där var dom hela högen,föräldrar, morfar, pappas lillasyster och lillebror och småkusinerna, mammas släktingar från Linköping med världens härligaste dialekt och de danska grannarna. Och så förstås sjumiljoneråttahundratusentjugotre andra människor som också letade efter sina släktingar. När vi så småningom kom hem till vårt lilla hus, var klockan närmare 23.20 och vi var rejält trötta. Det blev till att leta upp våra sköna sängar och snart sov båda gamlingarna gott.

Dagen efter dagen före, var vi rejält slitna, när frukosten var avklarad  var det dags att röja undan kläder och bädda upp och snygga till lite omkring oss. Eftermiddags promenad blev det i alla fall och en tur till kyrkogården för att vattna blommor. Efter ytterligare en skön natts sömn var det födelsedag hela dagen för mig. Tänka sig jag fyllde hela 69 år det var det ingen som kunde tro, utom jag som kände mig som nittiofem minst efter studentfirandet.Som om det inte räckte med att jag fyllde år på fredagen firade vi en  födelsedag på söndagen också nämligen Ettans pappa,sen blev det vardag igen.

Solen sken från klarblå himmel och jag putsade fönster , hela tre stycken hann jag med på en förmiddag. Det går ju inte att bara arbeta, vila måste jag också. Det är verkligen en förmån att efter lunchen kunna lägga sig med bok på träsoffan på altanen. Thomas Sjödins bok, Det är när du vilar det händer, läste jag inte särskilt länge i . Jag slöt mina ögon och lyssnade till fågelkvittret och somnade!!  Kanske 5- 10 minuter och vaknade pigg som en lärka, läste ytterligare några kapitel ur den fantastiska bok och sen bar det iväg ut i trädgården med sax, spade och kratta. Solen värmde min rygg och det blev fint längs hela uppfarten innan jag var klar för att ta kväll! Maken kom ut och vi vattnade innan vi gick in och kurade skymning sen  det var dags att kolla in näst sista avsnitten av Arvingarna. Den blir allt mer konstig men nu vill jag veta om det finns ett bra eller dåligt slut, går inte att missa sista avsnittet. Tur att det finns repriser för nästa måndag är jag inte hemma, då ska jag uppleva min födelsepresent från maken. En resa till Köpenhamn!  Vi tänkte oss åka tåg men nu får det kanske bli bil eftersom Veolia inte kommer överens med Seko. Det blir säkert några bra och roliga dagar med eller utan tåget.