Efter regn kommer solsken ................

sägs det, idag blev det om inte solsken så ett ganska skönt väder att promenera runt Södersjön så här på kvällskvisten. Dimman hade precis börjat lägga sig över sjön samtidigt som solen häll på att gå ned. Det var blött och fuktigt men kändes som att världen var helt ren. Äppelträden blommor intensivt just nu med sina rosavita blommor. Lönnlöven ser ut som sidenblad så tunna är dom, i dikena blommor liljekonvaljer. Häggen har inte blommat över och dofterna sköljer över mig när jag forcerar slingans ny lagda grusväg. Från fotbollsplanen hörs röster och en visselpipa som ljuder. Innan jag är hemma hinner jag se en vacker vy över husen med solnedgång i bakgrunden. Tur att kameran var med.

 Det känns konstigt att veta att imorgon ska jag och maken gå på begravning. En vän som omkommit i en olycka. Han var en glad och snäll man, en aning yngre än jag. Vi hade tonårstiden i Unga Örnar tillsammans en liten stund och sen möttes vi igen efter många år och fortsatte vänskapen där den slutat. Lite hej och lite svängom ibland, diskussion om matpriser, barn och barnbarn. Var han för god för denna världen?
Hans söta fru och deras barn och barnbarn har mist en person som älskade dom över allt i denna världen,det minnet kan dom alltid bära med sig.

Nu blir det skriva av!!
När rullgardinen åkte upp idag var det blå himmel utanför mitt fönster. Underbart att slippa se våt asfalt och våta träd och buskar och en gräsmatta som är full med vatten! Efter frukost var det dags att klä sig för att gå på begravning. Med stor sorg i hjärtat och ögonen fulla av tårar, fick vi bevista en begravning som blev en hyllning till en älskad make, pappa, morfar, lillebror. Allt var gjort med stor kärlek och omtanke precis som vår gode vän skulle velat ha det. Mitt under eftersittningen försvann strömmen en stund, aldrig roligt för kökspersonalen, men allt löstes på det bästa sätt. Familjen passade på att ta farväl med sång och små tal. Lite minnesblad lästes upp och snart kom strömmen tillbaka och med den kaffe och tårta. Vi gick hem med ett leende på läpparna och tankarna hos vännen och hans familj. Stort beröm till officianten som med lugn och trygg stämma genomförde gudstjänsten och fick oss alla att känna tryggheten av Jesu närvaro i rummet.

Kvällen avslutades med ett föredrag av Tomas Sjödin i Olofströms kyrka. Han tillhör mina favoriter, har många kloka åsikter som han delar med sig av. Vi var många,hela lilla kyrkorummet var fullt denna ekumeniska försommarkväll. Den avslutande gudstjänsten var en härlig upplevelse på många sätt. Psalmer valda med omsorg och hela kyrkan sjöng. Kunde inte varit bättre. Alla människor borde ha en vilodag, när man inte gör något man måste utan bara det man vill. Första dagen i veckan borde vara en vilodag så att man orkar med resten av veckan. Särskilt om man är pensionär, för det är ett hårt liv!!!