onsdag 15 april 2015

Långskaftade borstar....

För att tvätta ett altan på insidan krävs en långskaftad borste!!
Jo då,  en Liten tant har  ju använt en dylik, många gånger i sitt liv. Till att torka golv med. För den som inte var med när det begav sig, gick det till så här. Som nygift och hyfsat ung och vacker, skulle det ju städas i den lilla tvårumslägenheten vi bodde i då. Vem städade i en nygift familj  i mitten av  60-talet tror ni? Jo men vesst, lilla nygifta frun. En rask promenad till lämplig butik, för att inhandla ett styck kvastskaft med en liten fjäderanordning längst ner, där det skulle klämmas in en rotborste om nu någon levande människa idag, vet vad en rotborste är? Hem igen och fram med rotborsten, alla duktiga kvinnor i mitten på 60-talet hade en rotborste i sin hemgift. OCH jag var en duktig kvinna , tryckte efter viss möda fast borsten, hämtade en skurtrasa i rutvävd grov bomull och la den runt borsten, Fyllde en skurspann( en helt vanlig plastspann, i mitt fall röd) med hett vatten och en skvätt grönsåpa. Ner med skurtrasan i vattnet , vrid ur ordentligt och lägg runt borsten och sen torka  golv, längst in i alla hörn och på alla lister. När alla golven var torra, nerför tre trappor med alla mattor och upp med mattorna på en piskställning ( betänk att jag är endast 1.60 över havet) och damma  på med mattpiskaren. Här kunde man få ut alla sin aggressioner. När högerarmen var helt utmattad och liksom hängde alldeles lealös, var det dax att piska med vänsterarmen. När blodsmaken kändes i munnen var det klart att borsta med en liten söt "mattborste" och sen upp för tre trappor igen. När mattorna var  på plats,gick det an att sitta i ungefär  fem minuter , sen skulle det ju dammtorkas och eventuellt bytas dukar och sättas in färska blommor i små söta vaser. Ytterligare förväntades det av lilla nygifta frun,att maten var klar och bordet snyggt dukat när maken kom efter en lång arbetsdag. Den förväntningen blev lilla maken blåst på för det mesta. Lilla frun jobbade också heltid,på bank.
Nu kom jag mig från borsten, i alla fall, jag vet ju hur den ska se ut, men var skulle vi hitta en sådan liten bra persedel idag? Vi hade inte sparat mitt kvastskaft, det har säkert varit både" hackeskaft" och blomsterpinne innan den gick in i kakelugnen,så den hade gjort sitt liksom. Men vet ni vad, i Ryd finns en fantastisk liten järnaffär. En liten affär med mycket olika saker av många olika slag. Till exempel vackra järngrytor att steka fantastisk stekar i, ordentliga stekjärn i flera olika storlekar. Knivar, fiskedrag och massor av andra saker som folk i allmänhet behöver då och då. Där fanns också en långskaftad borste att köpa, inte likadan som den jag innehaft för ca  50 år sen, men den var en alldeles utmärkt borste att  tvätta altantak med. Mittemot denna fantastiska lilla butik ligger en annan liten butik,som säljer damkläder och tyger, den hann vi inte med att besöka. Ett besök i en affär om dagen,är ett för mycket för Lilla farbror´n, han blir lätt oredig om han måste stå ut med att vänta medan lilla tanten glor på tyger. Tyg är nämligen inget jag köper bara så där. Det måste kännas  på, bedömas om färgen är rätt, och priset, priset är också väldigt intressant, sen är det ju kvalitén , är den lätt att stryka och går den att tvätta. Vi det laget börjar lilla farbror´n blodtryck närma sig de höga höjderna, benen vill inte längre stå och chansen att han ska kunna andas normalt är för länge sen förbi. Därför tar jag tygbutiken en annan dag när jag är själv eller möjligen har en väninna med mig.

Väl tillbaka i hemmets lugna vrå blev det kaffe med leverpastejmacka. Hembakat bröd och egen inläggning av gurka i höstas. Kan inte bli bättre.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Så många dagar.... Lilla tanten kan inte räkna dem alla, dessa dagar utan Lilla farbrorn. Dagar när inget är roligt, dagar när hon trivs med...