Inte trodde jag ....

Inte trodde jag att en skördemässa skulle kunna vara så betagande , fantastisk och underbar. Bara detta att det aviserades att det skulle dansas i kyrkan!  Dansa i kyrkan , Gud förbjude. Men vet ni vad det var så fantastiskt bra. Dansarna dansade sakta , så sakta att takten riktigt kändes i hela kroppen, till musik av Per Harling, Träd in i dansen.  Per Harling är ju i sig en fantastisk skapare av musik  och alla medverkande hade verkligen tagit den till sig. Jag körde hem glad och tillfreds med livet efter att igen fått känna den fina gemenskapen i härlig musik, böner och predikan. Gudstjänster och mässor är en lisa för själen.Väl hemma blev det till att laga lite mat , lilla farbrorn var hungrig. Vi matfuskade, hamburgare och pommes frites. Inte precis den kost dietisten, skulle önska att en diabetiker äter. För skams skull fanns där tomater och bönor också. Hur som helst det var gott och till efterrätt blev det krusbärspuré med ett vinbärspuréhjärta i mitten och vispgrädde. Himmelsk gott. Nu ska Lilla tanten titta på TV och sticka färdigt ett par sockar till barnbarn nr 2. Också en härlig känsla att få göra och få se att sockarna blir använda.
Trädgården börjar anta former inför hösten, jag använder en del tid till att klippa, hacka, luka, gräva och köra skottkärra, men idag ska ni tro kom storebror med fru och gav gräsmattan en sista omgång inför vintern och röjde runt häckar och land. Klippte ner lite grenar från fruktträden och  körde iväg trädgårdsavfallet till den kommunala tippen. Därefter serverades kaffe och nästan nybakade frallor med ost och marmelad. Bra diskussioner och glada skratt är aldrig fel. Vilken härlig söndag det blev.

Nåväl efter söndag kommer måndag och ......
Väckarklockan skrällde och Lilla tanten fick nästan hjärtinfarkt så rädd blev hon! I uppvaknandets dimma var det svårt att hitta avstängningsknappen, på denna nya väckarklocka sitter inte den på samma ställe som på andra klockor jag haft, utan på baksidan av klockan. Dessutom ska man dra knappen upp och inte ner. Efter ett antal försök att dra knappen neråt räddade hjärnan mig och jag kunde stänga av den. Så skönt när det blev tyst. Nu gällde det att snabbt svänga benen över sängkanten, innan medvetslösheten slog till igen. Lilla tantens snabbhet är numera mer en vals än en vessla. Tillslut satt jag i alla fall och hängde med benen över sängkanten och funderade över nästa steg i livet. Oktober månad kom med kyla och mörker och det gör inte det lättare att stiga upp i svinottan, nåja svinotta och svinotta klockan var nu närmare 06.30, så egentligen var det inte så mycket att gnälla över.Hur som helst när frukosten var avklarad , sängarna bäddade och Lilla Tanten hade avancerat från en "nymornad" tant till en ordentlig tant med stor stor handväska, jacka, halsduk och vantar så var vi strax på väg. Vart undrar ni ? Familjeläkarna där har vi klippkort numera, för provtagning och omläggning på Lilla Farbrorn. Ute kändes det som femtio minusgrader trots alla kläder. Ja, jo det kommer ju höst och vinter varje år, men det är långt mellan gångerna och jag tror alltid att i år blir det tjugo grader plus hela året. När det sen blir riktig vinter och kallt i ordets rätta bemärkelse då har jag slutat frysa och det beror ju  på att då har jag hittat långkalsonger, thermobyxor, vinterkängor,  yllemössa, vantar och vinterjacka. Efter besöket i Olofström for dagen iväg med soppkokning, blåbärspajbakning och  trevligt besök av goda vänner.   Dagen avslutades med lite räfsning i trädgården, bära in pelargoner för vinterförvaring och tankepromenad i härligt höstväder. Vackra färger, hög luft och underbara dofter från mark och skog.