Så blev det söndag och Lilla tanten gav sig iväg till kyrkan, mitt i byn för att deltag i högmässan.
Ett bra sätt att avsluta eller börja veckan. Välj själva om söndag är start eller slut på en arbetsvecka.
Att sitta ner i kyrkbänken tillsammans med många andra människor och deltag i bön och psalmsång är för mig en stunds vila från en värld som inte alltid är så trevlig. Men allt som är bra eller roligt har sitt slut och efter ungefär en och en halv timme var Lilla tanten på väg hem igen.
Det blåser snålt runt om Lilla tanten där hon går i rask takt mot hemmet och Lilla farbror´n. Lilla tanten har för dagen iklätt kjol och lite längre jacka. Mössan sitter på skulten och handväskan dinglar från axeln. Lilla tanten tänker inte så mycket, benen rör sig i takt med armarna och det är då det händer. Plötsligt utan förvarning försvinner ena vänsterfoten ut till vänster och överkroppen lutar betänkligt framåt. Armarna börja veva och handväskan slängs åt vänster och höger i häftiga rörelser. Lilla tanten hinner registrera att det pågår reklamutdelning lite längre fram på vägen, medan sekunderna rusar iväg. Det visar sig stört omöjligt att få Lilla tantens överkropp i upprätt läge. Istället far även högerfoten iväg åt höger och nu blir det total oreda. Allting går runt, upp och ner , till vänster och till höger och PLADASK ligger där en liten rund tant ute på vägbanan utan att riktigt hunnit fatta hur hon hamnat där. En förstörd gentleman kommer rusande nånstans ifrån och frågar med skräck i blicken: Hur gick det? Slog du dig?
Totalt utmattad började Lilla tanten kravla i modden, i ett hjälplöst försök att komma upp och stå på benen och återta befälet! Gick så där, den förtjusande mannen fick räcka ut sin hand och försöka dra upp resterna av tanten. Tillslut med gemensamma krafter stod Lilla tanten i upprätt ställning, med grus på jackan och lervälling som dröp från benen. Inte ett enda brutet litet ben, vare sig i hand eller ben, inga sönderslagna glasögon eller blodvite någonstans. Tack till skyddsängeln som säkert hade sitt finger med i spelet. Och ett stort tack till denne förtjusande man som fick se ett skådespel värre än ja vad vet Lilla tanten. Han blev nog räddare än Lilla tanten, som hade fullt upp med att försöka hamna på fötterna när allt hände. Hur som helst, idag lite små märken på höger knä och lite ont i revbenen på vänster sida. Känns bra att vara en Liten tant som är smidig som en mindre valfisk och att inte vara benskör!!Som grädde på moset fick en av Lilla tantens småkronor( nu menar jag inte ishockeylag) utan småkronorna i munnen, för sig att nästan men bara nästan ramla ut. Så idag blev det en tur till Karlshamn och Lilla Tantens fantastisk tandläkare för reparation. I ösregn och mörker fick Lilla tanten ensam ratta bilen hem från stora staden Karlshamn . Inte en enda älg, rådjur eller vildsvin såg hon, men däremot en massa bilar med otäckt ljus . Nu ska här inte köras en meter till förrän på onsdag då ska jag hämta Tvåan i barnbarnsskaran och skjutsa honom till skolan. Imorgon är en annan dag , få se vad den bär med sig av sorger och glädjor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så många dagar.... Lilla tanten kan inte räkna dem alla, dessa dagar utan Lilla farbrorn. Dagar när inget är roligt, dagar när hon trivs med...

-
Januari börjar året, februari kommer sen, mars april har blom i håret, maj och juni blommar mest, juli, augusti och september hä...
-
Lördagkväll i mars 2018. Sakta sänker sig mörkret över nejden. Tröttheten sitter i kroppen efter snöskottning och 35 minuters promenad ...
-
Positiva tanten... Himlen är blå. solen skiner, regnet är bra för växtligheten. Jag har planterat backsippa, blåsippor, ungersk blåsippa o...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar